Deprecated: Optional parameter $content declared before required parameter $code is implicitly treated as a required parameter in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php on line 327 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 {"id":272,"date":"2013-12-01T18:16:56","date_gmt":"2013-12-01T17:16:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/?p=272"},"modified":"2019-08-09T00:33:39","modified_gmt":"2019-08-08T22:33:39","slug":"vrids-klockan-tillbaka-en-liten-historia-om-arbetsmoral-och-synen-pa-rikedom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2013\/12\/01\/vrids-klockan-tillbaka-en-liten-historia-om-arbetsmoral-och-synen-pa-rikedom\/","title":{"rendered":"Vrids klockan tillbaka? En liten historia om arbetsmoral och synen p\u00e5 rikedom"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5nga m\u00e4nniskor i v\u00e4stv\u00e4rlden lever f\u00f6r att arbeta snarare \u00e4n att arbeta f\u00f6r att \u00f6verleva. Det kanske beror p\u00e5 graden av stimulerande arbete, men hur kommer det sig att det \u00e4r s\u00e5 och har det alltid varit likadant? Aristoteles ans\u00e5g exempelvis att den enda bra anledningen med arbete var att tj\u00e4na tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att ha tid f\u00f6r att fundera p\u00e5 filosofiska problem. Han levde dock i en tid d\u00e5 slaveri var alldeles sj\u00e4lvklart. Arbetsmoralens historia \u00e4r l\u00e5ng och brokig och det som jag redog\u00f6r f\u00f6r nedan \u00e4r min personliga beskrivning av n\u00e5gra skeenden och urvalet g\u00e5r sj\u00e4lvklart att ifr\u00e5gas\u00e4ttas.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Martin Luther \u00e5r 1517 spikade upp sina nittiofem teser som protest mot avlatsbreven p\u00e5 kyrkporten till slottskyrkan i Wittenberg gick startskottet f\u00f6r vad som skulle bli protestantismen. Det han inte visste om var att han med reformationen \u00e4ven skapade grogrund f\u00f6r kapitalismen. Enligt den k\u00e4nde forskaren Max Weber, som skrev en bok i \u00e4mnet, var det puritanernas dygdeetik som formade kapitalismens anda. <\/p>\n\n\n\n

Olika protestantiska religi\u00f6sa r\u00f6relser, som kalvinismen, pietismen, metodismen och baptismen, kom att betona att individens v\u00e4g till den eviga saligheten gick genom att verka i den riktiga v\u00e4rlden med att flitigt arbeta, s\u00e5som ett kall. Framg\u00e5ng i arbetet var ett tecken p\u00e5 att man var utvald och hade guds n\u00e5d. Puritanerna arbetade inte f\u00f6r att v\u00e4ltra sig i lyx, de levde asketiskt med sj\u00e4lvkontroll och plikt som ledord och en form av rikedom som endast blev ett kvitto p\u00e5 att man hade guds v\u00e4lsignelse. Manufaktur\u00e4garna och senare de industriella fabrik\u00f6rerna anst\u00e4llde d\u00e4rmed g\u00e4rna puritaner f\u00f6r deras goda arbetsmoral och ja, puritanska leverne.  <\/p>\n\n\n\n

Skuldbel\u00e4ggning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Sakta men s\u00e4kert blev det omoraliskt att vara fattig, n\u00e5got som medeltidens tiggarmunkar inte skulle ha skrivit under p\u00e5. P\u00e5 femtonhundratalet i England blev fattiga tvungna att ha licens f\u00f6r att tigga. De som inte hade det tvingades att v\u00e4lja mellan att arbeta eller att bli piskade. I Europa \u00f6kade befolkningarna, jordbrukets oml\u00e4ggning genom skiftesr\u00f6relsen ledde till \u00f6verskott p\u00e5 arbetare men brist p\u00e5 mat och h\u00f6ga priser, vilket genererade tusentals m\u00e4nniskor som inte l\u00e4ngre kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva. S\u00e5 kallade fattighus (workhouses) b\u00f6rjade uppst\u00e5 under sextonhundratalet f\u00f6r att l\u00e4ra utblottade personer arbetsf\u00e4rdigheter och v\u00e4rdet av h\u00e5rt arbete. Driftiga f\u00f6retagsledare s\u00e5g chansen till att f\u00e5 billig arbetskraft. Fattiga, arbetsl\u00f6sa personer ans\u00e5gs av det \u00f6vriga samh\u00e4llet trotsa gud och behandlades som kriminella genom att sl\u00e5s i kedjor, piskas och br\u00e4nnm\u00e4rkas. Arbetsmotivationen bestod av hot och att gud var med en.<\/p>\n\n\n\n

Vinsthunger som drivkraft<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Mot slutet av sextonhundratalet b\u00f6rjade vetenskap med rationalism och en mer mekanisk v\u00e4rldsuppfattning g\u00f6ra sig g\u00e4llande genom filosofer som Ren\u00e9 Descartes och Thomas Hobbes. Manufakturer, som var som ett f\u00f6rstadium till de industriella fabrikerna, b\u00f6rjade uppkomma med separerade arbetsuppgifter som skilde sig \u00e5t fr\u00e5n hantverkarnas sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och helhetsomg\u00e4rdade arbeten av m\u00e4stare och ges\u00e4ll. Manufaktur\u00e4garna str\u00e4vade efter rikedom som ett m\u00e5l i sig sj\u00e4lv och m\u00e5tt p\u00e5 social status. Den teologiska arbetsmotivationen hamnade mer i bakgrunden. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 sjuttonhundratalet kopplade vita i Nordamerika \u00e4ven rikedom till en etisk dimension, att vara rik var att ha god karakt\u00e4r. En starkare tilltro till vetenskap och teknik ledde till att maskiner s\u00e5g dagens ljus inom flera branscher, s\u00e5som textilbranschen, d\u00e4r Spinning Jenny och flygande skytteln uppfanns f\u00f6r att effektivisera arbetet och \u00f6ka produktionen.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1776 skrev nationalekonomen Adam Smith, inspirerad av upplysningens id\u00e9er, Nationernas v\u00e4lst\u00e5nd<\/em>,  vars id\u00e9er blev viktiga f\u00f6r arbetssamh\u00e4llet. Smith t\u00e4nkte att den enskilda m\u00e4nniskan skulle str\u00e4va efter att maximera sin egen lycka och sociala position genom idogt arbete, varvid l\u00e4nders v\u00e4lf\u00e4rd d\u00e4rigenom skulle ut\u00f6kas och marknaden styras av en osynlig hand. Smith betonade ocks\u00e5 specialiseringen av arbetskraften. I hans ber\u00f6mda exempel med knappn\u00e5lar visade han att en knappn\u00e5lstillverkare som gjorde hela hantverket tillverkade tjugo knappn\u00e5lar per dag, men om arton personer som hade var sin speciella arbetsuppgift, som att en person r\u00e4tar ut metalltr\u00e5den, en annan klippte av och s\u00e5 vidare, s\u00e5 kunde 48 000 n\u00e5lar g\u00f6ras per dag. <\/p>\n\n\n\n

”Dessa personer m\u00e5ste psykologiskt anpassas och tr\u00e4nas f\u00f6r att passa in i det industriella systemet med specialiserade och f\u00f6renklade sysslor.”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Analfabetism och barnarbete<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

I slutet av sjuttonhundratalet och i b\u00f6rjan av artonhundratalet p\u00e5gick den industriella revolutionen i Storbritannien med \u00f6kad produktion, handel och befolkningstillv\u00e4xt. Den nya klassen av v\u00e4lb\u00e4rgade fabrik\u00f6rer kom fr\u00e4mst inte ifr\u00e5n \u00f6verklassen, utan bestod mer av b\u00f6nder, aff\u00e4rs\u00e4gare och handelsm\u00e4n som arbetat sig upp. \u00c4ven en ny arbetarklass av industriarbetare hade uppst\u00e5tt. M\u00e5nga av dessa var f\u00f6re detta b\u00f6nder som hade levt n\u00e4ra naturen och varit vana vid sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och m\u00e5ngsidiga sysslor. Dessa personer m\u00e5ste psykologiskt anpassas och tr\u00e4nas f\u00f6r att passa in i det industriella systemet med specialiserade och f\u00f6renklade sysslor. Arbetarnas l\u00e4skunnighet var l\u00e5g, s\u00e5 tr\u00e4ningen fick ske muntligen eller med bilder. Arbetarna hade ingen vana vid tidsscheman och jobbade bara n\u00e4r de beh\u00f6vde pengar. De l\u00e4mnade \u00e4ven g\u00e4rna sin arbetsplats om de tr\u00f6ttnade p\u00e5 arbetet. I industrierna var arbetarna tvingade att arbeta 12-14 timmar om dagen i heta och kvava, ofta l\u00e5sta, rum, utan tillg\u00e5ng till vatten. De kunde bli avskedade om de \u00f6ppnade ett f\u00f6nster, var smutsiga och tv\u00e4ttade sig under arbetstid och om de var sjuka. L\u00f6nen var minimal och fackf\u00f6reningar olagliga. I b\u00f6rjan av artonhundratalet bestod industriarbetarna upp till 75 procent av kvinnor och barn, eftersom de var mer timida, enklare att best\u00e4mma \u00f6ver och fick plats under maskinerna. Barn fr\u00e5n fyra \u00e5rs \u00e5lder kunde tvingas arbeta 14 timmar per dag och senare upp till 18 timmar, d\u00e5 det konstgjorda ljuset f\u00f6rl\u00e4ngde arbetsdagen. Ofta somnade barnen p\u00e5 sin plats. Barn fr\u00e5n fattighusen l\u00e5stes ocks\u00e5 in i fabrikerna f\u00f6r att f\u00f6rhindra att de rymde p\u00e5 natten. <\/p>\n\n\n\n

Hotet om helvetet<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Den protestantiska etiken hade passat medelklassens arbetsmoral p\u00e5 femton- och sextonhundratalet, men i och med industriernas h\u00e5rda levnadsvillkor i England hade arbetarna sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att de var guds utvalda. Metodisterna, som bildats i slutet av sjuttonhundratalet, fokuserade p\u00e5 detta och h\u00f6ll stora k\u00e4nslofyllda v\u00e4ckelsem\u00f6ten utanf\u00f6r kyrkans v\u00e4ggar d\u00e4r \u00e5h\u00f6rarna fylldes med skr\u00e4ck inf\u00f6r helvetets pinor och syndens f\u00f6rf\u00e4rlighet om de inte arbetade. Predikanterna lovade m\u00e4nniskorna fr\u00e4lsning i livet efter detta om de arbetade h\u00e5rt som en handling av dygd och inte bara f\u00f6r pengar, varvid tusentals arbetare omv\u00e4ndes samtidigt som fabrik\u00f6rerna fick se arbetsmoralen h\u00f6jas.  <\/p>\n\n\n\n

Det fanns dock fabriks\u00e4gare som anv\u00e4nde sig av andra metoder \u00e4n hot. Walesaren Robert Owen var en av de f\u00f6rsta som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r m\u00e4nniskan och inte enbart fokusera p\u00e5 de \u00e5ng- och koldrivna maskinernas prestanda. Arbetarna p\u00e5 hans fabriker fick dr\u00e4gliga l\u00f6ner, skolor ordnades \u00e5t deras barn, st\u00f6rre arbetarbost\u00e4der med vettig sophantering byggdes och barn som arbetade fick inte var yngre \u00e4n tio \u00e5r och kunde inte bestraffas. Bestraffning var vanligt f\u00f6r att uppn\u00e5 arbetsdisciplin, men Owen hade ett betygssystem f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla arbetsmoralen. P\u00e5 v\u00e4ggen ovanf\u00f6r varje anst\u00e4llds arbetsplats fanns en vridbar tr\u00e4kloss med fyra sidor d\u00e4r varje sida hade en egen f\u00e4rg. F\u00e4rgsidan som vette ut\u00e5t i fabrikslokalen och var synlig f\u00f6r de andra angav hur arbetaren hade upptr\u00e4tt dagen innan i sitt arbete. Vit f\u00e4rg betydde utm\u00e4rkt uppf\u00f6rande, gult betydde gott, bl\u00e5tt medelm\u00e5ttigt och svart f\u00f6r d\u00e5ligt uppf\u00f6rande. Varje arbetares dagliga tr\u00e4klossf\u00e4rg noterades sedan i betygsb\u00f6cker. Owens bomullsspinneri i New Lanark i Skottland lockade m\u00e5nga arbetare och hade gott rykte bland arbetarna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Franckes skofabrik i Halmstad. Foto: Bildstationen, Halmstad<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ansvar och representation<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

I mitten av artonhundratalet tog j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6retagen i USA fram enhetliga uniformer f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt begr\u00e4nsa de anst\u00e4llda i att arbeta alltf\u00f6r mycket efter eget huvud. Arbetaren kom personligen att representera f\u00f6retaget med sin kl\u00e4dsel. I USA skapades d\u00e5 ocks\u00e5 samtidigt bilden om att vara sin egen lyckas smed, om man bara arbetade tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt och l\u00e4nge, skulle man kunna bli framg\u00e5ngrik och f\u00f6rm\u00f6gen \u2013 vilket endast ett f\u00e5tal i verkligheten blev \u2013 detta f\u00f6r att driva p\u00e5 arbetsmoralen. Owens tidigare modell med socialt ansvar f\u00f6r industriarbetarna blev i slutet av artonhundratalet mer popul\u00e4rt bland bolagen. F\u00f6retagen f\u00f6rs\u00f6kte blidka de h\u00f6gr\u00f6stade fackf\u00f6reningarna som framkommit med olika medel. Rekreationsm\u00f6jligheter och utbildning erbj\u00f6ds arbetarna, bibliotek byggdes, sociala klubbar bildades och fabrikerna blev mer renliga. Arbetarkonflikter skulle st\u00e4vjas med samarbete och genom att f\u00f6retaget skulle bli k\u00e4rnan i den anst\u00e4lldes liv. Dock var f\u00f6retagsledningen fortfarande mer villig att f\u00f6rb\u00e4ttra sj\u00e4lva arbetaren \u00e4n det faktiska arbetsf\u00f6rh\u00e5llandet. <\/p>\n\n\n\n

De dumma arbetarna<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Allt f\u00e4rre var sysselsatta inom jordbruket under nittonhundratalet och p\u00e5 1930-talet i Sverige var det f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen fler som arbetade inom industri- och byggnadssektorn \u00e4n inom jordbrukssektorn. I b\u00f6rjan av nittonhundratalet upplevde dock m\u00e5nga arbetare sina industrialiserade jobb som tr\u00e5kiga och ett s\u00e4tt endast att tj\u00e4na sitt uppeh\u00e4lle p\u00e5 och inte som inre tillfredst\u00e4llelse eller karri\u00e4rsv\u00e4g. M\u00e5nga arbetare d\u00f6k inte upp regelbundet, stannade inte l\u00e4ngre \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt och hade sv\u00e5rt att lyda order. Arbetsmoralen och effektiviteten inom industrin var l\u00e5g.  <\/p>\n\n\n\n

Frederick Winslow Taylor, som hade arbetat upp sig fr\u00e5n verkstadsgolvet inom st\u00e5lindustrin i USA till ingenj\u00f6rskontoret, hade id\u00e9er p\u00e5 l\u00f6sningar som kom att f\u00e5 stor spridning och betydelse. \u00c5r 1911 utkom hans bok Vetenskaplig arbetsledning<\/em> som hade som m\u00e5l att effektivisera arbetet p\u00e5 ett mer vetenskapligt s\u00e4tt. Han ans\u00e5g att det fanns endast ett effektivt s\u00e4tt att genomf\u00f6ra en syssla och som arbetsledningen skulle analysera fram genom tids- och r\u00f6relsestudier av arbetet. Taylor ans\u00e5g sedan att arbetarna noggrant skulle v\u00e4ljas och tr\u00e4nas att g\u00f6ra precis som ledningen instruerade dem att g\u00f6ra f\u00f6r att produktiviteten skulle \u00f6ka och att arbetaren sj\u00e4lv inte skulle till\u00e5tas planera och l\u00f6sa sin arbetsuppgift efter eget huvud som f\u00f6rut. Den manuella arbetaren var enligt detta syns\u00e4tt dum som en oxe och skulle inte beh\u00f6va t\u00e4nka i sitt arbete \u2013 t\u00e4nkandet skulle \u00f6verl\u00e5tas till tj\u00e4nstem\u00e4nnen som analyserat arbetsg\u00e5ngen och som \u00f6vervakade arbetet noga, ans\u00e5g Taylor. Han trodde att arbetarnas attityd skulle f\u00f6r\u00e4ndras om de ins\u00e5g att ledningen var deras v\u00e4nner och att de str\u00e4vade mot samma m\u00e5l, st\u00f6rre produktivitet. L\u00f6nen var kopplad till arbetsprestationen, samtidigt som fackf\u00f6reningar inte skulle l\u00e4gga sig i ang\u00e5ende l\u00f6ner och arbetstider, vilket sk\u00f6ttes b\u00e4st av f\u00f6retagets ledning.<\/p>\n\n\n\n

”De standardiserade och f\u00f6renklade arbetena medf\u00f6rde dock, knappast f\u00f6rv\u00e5nande, inte n\u00e5gon f\u00f6rh\u00f6jd arbetsgl\u00e4dje hos industriarbetarna och den \u00f6kade arbetsbelastningen med monotona moment blev sv\u00e5r att uth\u00e4rda i l\u00e4ngden f\u00f6r m\u00e5nga arbetare.”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Fords modell<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

De standardiserade och f\u00f6renklade arbetena medf\u00f6rde dock, knappast f\u00f6rv\u00e5nande, inte n\u00e5gon f\u00f6rh\u00f6jd arbetsgl\u00e4dje hos industriarbetarna och den \u00f6kade arbetsbelastningen med monotona moment blev sv\u00e5r att uth\u00e4rda i l\u00e4ngden f\u00f6r m\u00e5nga arbetare. Den lilla stolthet som funnits hos industriarbetarna f\u00f6rst\u00f6rdes i och med Taylors tankar och \u00e4ven vissa samtida ingenj\u00f6rer ans\u00e5g att taylorismen var om\u00e4nsklig och borts\u00e5g fr\u00e5n en v\u00e4sentlig skillnad mellan m\u00e4nniska och maskin \u2013 v\u00e5r intelligens.<\/p>\n\n\n\n

Detta hindrade dock inte att Taylors tankar fick stort genomslag under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget d\u00e5 en effektiv industriproduktion blev extra betydelsefull. En man som tog intryck av Taylors tankar var f\u00f6retagsledaren Henry Ford, som utvecklade massproduktionen av bilar. Ford standardiserade arbetet, \u00e4ven maskinerna, och tillfogade l\u00f6pande bandet som gjorde att arbetarna p\u00e5 sina arbetsstationer inte kunde maska och effektiviteten \u00f6kade dramatiskt. Exempelvis var T-fordens karakt\u00e4ristiska svarta f\u00e4rg, som kom fr\u00e5n Japan, den enda f\u00e4rgen kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att den torkade tillr\u00e4ckligt snabbt f\u00f6r arbetsprocessen.<\/p>\n\n\n\n

Arbetarnas monotona sysslor gjorde s\u00e5 att det var sv\u00e5rt att beh\u00e5lla personal inom f\u00f6retaget och m\u00e5nga hoppade \u00f6ver till mer hantverksm\u00e4ssiga konkurrenter, men eftersom Fords industrier var s\u00e5 effektiva tvingades konkurrenterna att f\u00f6lja efter. Henry Ford dubblade \u00e4ven l\u00f6nerna 1914 s\u00e5 att \u00e4ven arbetarna kunde ha r\u00e5d med en T-ford \u2013 och modellen gjordes i 15 miljoner exemplar mellan 1908-1927. L\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jningen minskade fr\u00e5nvaron och avhoppen och Henry Ford ans\u00e5g att det var den b\u00e4sta kostnadsminskning han gjort, men han litade inte p\u00e5 att arbetarna anv\u00e4nde pengarna \u201dr\u00e4tt\u201d, utan l\u00e4t inspekt\u00f6rer bes\u00f6ka arbetarnas hem och kontrollera att ingen drack f\u00f6r mycket, hade avvikande sexuella beteenden, onyttig fritidsyssels\u00e4ttning, inneboende, ost\u00e4dat hem och s\u00e5 vidare. Om inspekt\u00f6rerna var missn\u00f6jda kunde arbetaren f\u00f6rlora sin l\u00f6n tills det att hen kunde visa p\u00e5 ett \u201dsunt leverne\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Ko-sociologi<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Amerikanska multinationella f\u00f6retag som Ford b\u00f6rjade spridas runt om i v\u00e4rlden och idag har fordismen inte f\u00f6rsvunnit, utan \u00e4r h\u00f6gst n\u00e4rvarande, fr\u00e4mst d\u00e5 i utvecklingsl\u00e4ndernas massproducerande industrier, men med undantag i de flesta fall f\u00f6r b\u00e5de h\u00f6g l\u00f6n och inspektioner. Forskning visar att industriarbetande arbetare, f\u00f6rutom alienation och maktl\u00f6shet, \u00e4ven kan k\u00e4nna stress \u00f6ver sitt arbete, vilket leder till h\u00f6gre risk f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar samtidigt som en persons intellektuella utveckling h\u00e4mmas. P\u00e5 1930- och 40-talen kopplades \u00e4ven psykologer in av f\u00f6retagen f\u00f6r att \u00f6ka produktionen s\u00e5 att ledningens agerande skulle ge intrycket att arbetarna var delaktiga i beslut och d\u00e4rmed h\u00f6ja arbetsmoralen. Sensmoralen var att en tillfredst\u00e4lld arbetare skulle producera mer eller som en kritiker ben\u00e4mnde det: ko-sociologi \u2013 var sn\u00e4ll mot kossan och du f\u00e5r mer mj\u00f6lk. <\/p>\n\n\n\n

Under forts\u00e4ttningen av nittonhundratalet har flertalet olika tekniker dykt upp f\u00f6r att f\u00e5 upp arbetsmoralen: team-building och medf\u00f6ljande grupptryck, reklambombardemang med ut\u00f6kade konsumtionsvanor och behov av mer pengar som f\u00f6ljd, och identitetskapande arbete som formar lojalitet gentemot f\u00f6retaget. Idag \u00e4r detta fullt acceptabelt, eller snarare, det f\u00f6rv\u00e4ntas att man ska arbeta s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt f\u00f6r att kunna ha ett statusfyllt liv med dyra prylar. Rikedom \u00e4r inte n\u00e5got skamligt och ingen \u00e4r l\u00e4ngre arbetsl\u00f6s, man \u00e4r arbetss\u00f6kande, samtidigt som skillnaderna mellan rik och fattig i ett och samma f\u00f6retag idag \u00e4r enorm \u2013 inom exempelvis Disneykoncernen skulle det ta en haitisk s\u00f6mmerska 156 \u00e5r att tj\u00e4na det bolagets VD Michael Eisner tj\u00e4nar p\u00e5 en timme. <\/p>\n\n\n\n

Det kapitalistiska samh\u00e4llet slukar idag enorma resurser, m\u00e4nskliga som naturliga, p\u00e5 sin v\u00e4g mot vad som f\u00f6rr var evig salighet men nu \u00e4r evig tillv\u00e4xt, allt medan arbetarna fogligt st\u00e4ller sig till dess f\u00f6rfogande p\u00e5 grund av sin personliga jakt p\u00e5 materiell rikedom. Det finns dock tecken p\u00e5 sprickor i fasaden och f\u00f6r\u00e4ndrade attityder h\u00e4r och d\u00e4r, men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge vilar hela samh\u00e4llssystemet stadigt p\u00e5 kapitalismens tillv\u00e4xtgrund. En som antagligen skulle ha st\u00e4llt sig fr\u00e5gande till nutidens samh\u00e4lle om han levt idag \u00e4r den romerske filosofen och politikern Seneca. Han l\u00e4r ha sagt att fattig inte \u00e4r den som har lite utan den som saknar mycket. Det kanske \u00e4r n\u00e5got v\u00e4rt att fundera p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Text:<\/strong> Gustaf Zethelius<\/p>\n\n\n\n

Foto:<\/strong> Bildstationen, Halmstad<\/p>\n\n\n\n

Artikeln \u00e4r publicerad i Kulturimperiet nr 6 2013<\/em>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga m\u00e4nniskor i v\u00e4stv\u00e4rlden lever f\u00f6r att arbeta snarare \u00e4n att arbeta f\u00f6r att \u00f6verleva. Det kanske beror p\u00e5 graden av stimulerande arbete, men hur kommer det sig att det \u00e4r s\u00e5 och har det alltid varit likadant? Aristoteles ans\u00e5g exempelvis att den enda bra anledningen med arbete var att tj\u00e4na tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r <\/span>L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":274,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"footnotes":""},"categories":[39],"tags":[40],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/272"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=272"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/272\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":391,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/272\/revisions\/391"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/274"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=272"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=272"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=272"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}