Deprecated: Optional parameter $content declared before required parameter $code is implicitly treated as a required parameter in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php on line 327 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 {"id":272,"date":"2013-12-01T18:16:56","date_gmt":"2013-12-01T17:16:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/?p=272"},"modified":"2019-08-09T00:33:39","modified_gmt":"2019-08-08T22:33:39","slug":"vrids-klockan-tillbaka-en-liten-historia-om-arbetsmoral-och-synen-pa-rikedom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2013\/12\/01\/vrids-klockan-tillbaka-en-liten-historia-om-arbetsmoral-och-synen-pa-rikedom\/","title":{"rendered":"Vrids klockan tillbaka? En liten historia om arbetsmoral och synen p\u00e5 rikedom"},"content":{"rendered":"\n
M\u00e5nga m\u00e4nniskor i v\u00e4stv\u00e4rlden lever f\u00f6r att arbeta snarare \u00e4n att arbeta f\u00f6r att \u00f6verleva. Det kanske beror p\u00e5 graden av stimulerande arbete, men hur kommer det sig att det \u00e4r s\u00e5 och har det alltid varit likadant? Aristoteles ans\u00e5g exempelvis att den enda bra anledningen med arbete var att tj\u00e4na tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att ha tid f\u00f6r att fundera p\u00e5 filosofiska problem. Han levde dock i en tid d\u00e5 slaveri var alldeles sj\u00e4lvklart. Arbetsmoralens historia \u00e4r l\u00e5ng och brokig och det som jag redog\u00f6r f\u00f6r nedan \u00e4r min personliga beskrivning av n\u00e5gra skeenden och urvalet g\u00e5r sj\u00e4lvklart att ifr\u00e5gas\u00e4ttas.<\/strong><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Martin Luther \u00e5r 1517 spikade upp sina nittiofem teser som protest mot avlatsbreven p\u00e5 kyrkporten till slottskyrkan i Wittenberg gick startskottet f\u00f6r vad som skulle bli protestantismen. Det han inte visste om var att han med reformationen \u00e4ven skapade grogrund f\u00f6r kapitalismen. Enligt den k\u00e4nde forskaren Max Weber, som skrev en bok i \u00e4mnet, var det puritanernas dygdeetik som formade kapitalismens anda. <\/p>\n\n\n\n Olika protestantiska religi\u00f6sa r\u00f6relser, som kalvinismen, pietismen, metodismen och baptismen, kom att betona att individens v\u00e4g till den eviga saligheten gick genom att verka i den riktiga v\u00e4rlden med att flitigt arbeta, s\u00e5som ett kall. Framg\u00e5ng i arbetet var ett tecken p\u00e5 att man var utvald och hade guds n\u00e5d. Puritanerna arbetade inte f\u00f6r att v\u00e4ltra sig i lyx, de levde asketiskt med sj\u00e4lvkontroll och plikt som ledord och en form av rikedom som endast blev ett kvitto p\u00e5 att man hade guds v\u00e4lsignelse. Manufaktur\u00e4garna och senare de industriella fabrik\u00f6rerna anst\u00e4llde d\u00e4rmed g\u00e4rna puritaner f\u00f6r deras goda arbetsmoral och ja, puritanska leverne. <\/p>\n\n\n\n Sakta men s\u00e4kert blev det omoraliskt att vara fattig, n\u00e5got som medeltidens tiggarmunkar inte skulle ha skrivit under p\u00e5. P\u00e5 femtonhundratalet i England blev fattiga tvungna att ha licens f\u00f6r att tigga. De som inte hade det tvingades att v\u00e4lja mellan att arbeta eller att bli piskade. I Europa \u00f6kade befolkningarna, jordbrukets oml\u00e4ggning genom skiftesr\u00f6relsen ledde till \u00f6verskott p\u00e5 arbetare men brist p\u00e5 mat och h\u00f6ga priser, vilket genererade tusentals m\u00e4nniskor som inte l\u00e4ngre kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva. S\u00e5 kallade fattighus (workhouses) b\u00f6rjade uppst\u00e5 under sextonhundratalet f\u00f6r att l\u00e4ra utblottade personer arbetsf\u00e4rdigheter och v\u00e4rdet av h\u00e5rt arbete. Driftiga f\u00f6retagsledare s\u00e5g chansen till att f\u00e5 billig arbetskraft. Fattiga, arbetsl\u00f6sa personer ans\u00e5gs av det \u00f6vriga samh\u00e4llet trotsa gud och behandlades som kriminella genom att sl\u00e5s i kedjor, piskas och br\u00e4nnm\u00e4rkas. Arbetsmotivationen bestod av hot och att gud var med en.<\/p>\n\n\n\n Mot slutet av sextonhundratalet b\u00f6rjade vetenskap med rationalism och en mer mekanisk v\u00e4rldsuppfattning g\u00f6ra sig g\u00e4llande genom filosofer som Ren\u00e9 Descartes och Thomas Hobbes. Manufakturer, som var som ett f\u00f6rstadium till de industriella fabrikerna, b\u00f6rjade uppkomma med separerade arbetsuppgifter som skilde sig \u00e5t fr\u00e5n hantverkarnas sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och helhetsomg\u00e4rdade arbeten av m\u00e4stare och ges\u00e4ll. Manufaktur\u00e4garna str\u00e4vade efter rikedom som ett m\u00e5l i sig sj\u00e4lv och m\u00e5tt p\u00e5 social status. Den teologiska arbetsmotivationen hamnade mer i bakgrunden. <\/p>\n\n\n\n P\u00e5 sjuttonhundratalet kopplade vita i Nordamerika \u00e4ven rikedom till en etisk dimension, att vara rik var att ha god karakt\u00e4r. En starkare tilltro till vetenskap och teknik ledde till att maskiner s\u00e5g dagens ljus inom flera branscher, s\u00e5som textilbranschen, d\u00e4r Spinning Jenny och flygande skytteln uppfanns f\u00f6r att effektivisera arbetet och \u00f6ka produktionen.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1776 skrev nationalekonomen Adam Smith, inspirerad av upplysningens id\u00e9er, Nationernas v\u00e4lst\u00e5nd<\/em>, vars id\u00e9er blev viktiga f\u00f6r arbetssamh\u00e4llet. Smith t\u00e4nkte att den enskilda m\u00e4nniskan skulle str\u00e4va efter att maximera sin egen lycka och sociala position genom idogt arbete, varvid l\u00e4nders v\u00e4lf\u00e4rd d\u00e4rigenom skulle ut\u00f6kas och marknaden styras av en osynlig hand. Smith betonade ocks\u00e5 specialiseringen av arbetskraften. I hans ber\u00f6mda exempel med knappn\u00e5lar visade han att en knappn\u00e5lstillverkare som gjorde hela hantverket tillverkade tjugo knappn\u00e5lar per dag, men om arton personer som hade var sin speciella arbetsuppgift, som att en person r\u00e4tar ut metalltr\u00e5den, en annan klippte av och s\u00e5 vidare, s\u00e5 kunde 48 000 n\u00e5lar g\u00f6ras per dag. <\/p>\n\n\n\n ”Dessa personer m\u00e5ste psykologiskt anpassas och tr\u00e4nas f\u00f6r att passa in i det industriella systemet med specialiserade och f\u00f6renklade sysslor.”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n I slutet av sjuttonhundratalet och i b\u00f6rjan av artonhundratalet p\u00e5gick den industriella revolutionen i Storbritannien med \u00f6kad produktion, handel och befolkningstillv\u00e4xt. Den nya klassen av v\u00e4lb\u00e4rgade fabrik\u00f6rer kom fr\u00e4mst inte ifr\u00e5n \u00f6verklassen, utan bestod mer av b\u00f6nder, aff\u00e4rs\u00e4gare och handelsm\u00e4n som arbetat sig upp. \u00c4ven en ny arbetarklass av industriarbetare hade uppst\u00e5tt. M\u00e5nga av dessa var f\u00f6re detta b\u00f6nder som hade levt n\u00e4ra naturen och varit vana vid sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och m\u00e5ngsidiga sysslor. Dessa personer m\u00e5ste psykologiskt anpassas och tr\u00e4nas f\u00f6r att passa in i det industriella systemet med specialiserade och f\u00f6renklade sysslor. Arbetarnas l\u00e4skunnighet var l\u00e5g, s\u00e5 tr\u00e4ningen fick ske muntligen eller med bilder. Arbetarna hade ingen vana vid tidsscheman och jobbade bara n\u00e4r de beh\u00f6vde pengar. De l\u00e4mnade \u00e4ven g\u00e4rna sin arbetsplats om de tr\u00f6ttnade p\u00e5 arbetet. I industrierna var arbetarna tvingade att arbeta 12-14 timmar om dagen i heta och kvava, ofta l\u00e5sta, rum, utan tillg\u00e5ng till vatten. De kunde bli avskedade om de \u00f6ppnade ett f\u00f6nster, var smutsiga och tv\u00e4ttade sig under arbetstid och om de var sjuka. L\u00f6nen var minimal och fackf\u00f6reningar olagliga. I b\u00f6rjan av artonhundratalet bestod industriarbetarna upp till 75 procent av kvinnor och barn, eftersom de var mer timida, enklare att best\u00e4mma \u00f6ver och fick plats under maskinerna. Barn fr\u00e5n fyra \u00e5rs \u00e5lder kunde tvingas arbeta 14 timmar per dag och senare upp till 18 timmar, d\u00e5 det konstgjorda ljuset f\u00f6rl\u00e4ngde arbetsdagen. Ofta somnade barnen p\u00e5 sin plats. Barn fr\u00e5n fattighusen l\u00e5stes ocks\u00e5 in i fabrikerna f\u00f6r att f\u00f6rhindra att de rymde p\u00e5 natten. <\/p>\n\n\n\n Den protestantiska etiken hade passat medelklassens arbetsmoral p\u00e5 femton- och sextonhundratalet, men i och med industriernas h\u00e5rda levnadsvillkor i England hade arbetarna sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att de var guds utvalda. Metodisterna, som bildats i slutet av sjuttonhundratalet, fokuserade p\u00e5 detta och h\u00f6ll stora k\u00e4nslofyllda v\u00e4ckelsem\u00f6ten utanf\u00f6r kyrkans v\u00e4ggar d\u00e4r \u00e5h\u00f6rarna fylldes med skr\u00e4ck inf\u00f6r helvetets pinor och syndens f\u00f6rf\u00e4rlighet om de inte arbetade. Predikanterna lovade m\u00e4nniskorna fr\u00e4lsning i livet efter detta om de arbetade h\u00e5rt som en handling av dygd och inte bara f\u00f6r pengar, varvid tusentals arbetare omv\u00e4ndes samtidigt som fabrik\u00f6rerna fick se arbetsmoralen h\u00f6jas. <\/p>\n\n\n\n Det fanns dock fabriks\u00e4gare som anv\u00e4nde sig av andra metoder \u00e4n hot. Walesaren Robert Owen var en av de f\u00f6rsta som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r m\u00e4nniskan och inte enbart fokusera p\u00e5 de \u00e5ng- och koldrivna maskinernas prestanda. Arbetarna p\u00e5 hans fabriker fick dr\u00e4gliga l\u00f6ner, skolor ordnades \u00e5t deras barn, st\u00f6rre arbetarbost\u00e4der med vettig sophantering byggdes och barn som arbetade fick inte var yngre \u00e4n tio \u00e5r och kunde inte bestraffas. Bestraffning var vanligt f\u00f6r att uppn\u00e5 arbetsdisciplin, men Owen hade ett betygssystem f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla arbetsmoralen. P\u00e5 v\u00e4ggen ovanf\u00f6r varje anst\u00e4llds arbetsplats fanns en vridbar tr\u00e4kloss med fyra sidor d\u00e4r varje sida hade en egen f\u00e4rg. F\u00e4rgsidan som vette ut\u00e5t i fabrikslokalen och var synlig f\u00f6r de andra angav hur arbetaren hade upptr\u00e4tt dagen innan i sitt arbete. Vit f\u00e4rg betydde utm\u00e4rkt uppf\u00f6rande, gult betydde gott, bl\u00e5tt medelm\u00e5ttigt och svart f\u00f6r d\u00e5ligt uppf\u00f6rande. Varje arbetares dagliga tr\u00e4klossf\u00e4rg noterades sedan i betygsb\u00f6cker. Owens bomullsspinneri i New Lanark i Skottland lockade m\u00e5nga arbetare och hade gott rykte bland arbetarna.<\/p>\n\n\n\nSkuldbel\u00e4ggning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Vinsthunger som drivkraft<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Analfabetism och barnarbete<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Hotet om helvetet<\/strong><\/h3>\n\n\n\n