\n<\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Museimannen Sten Rentzog utgav 2007 en omfattande och l\u00e4rd bok om jordens m\u00e5nga friluftsmuseer. Sin utg\u00e5ngspunkt hade han i Artur Hazelius Skansen, som anlades inte l\u00e5ngt fr\u00e5n dennes andra skapelse Nordiska museet i Stockholm. Skansen invigdes redan 1891, tio \u00e5r f\u00f6re Nordiska museet och kom snabbt att bli en verkligt uppskattad turistattraktion. Hit flyttades gamla allmogebyggnader fr\u00e5n hela Sverige och h\u00e4r ordnades olika publika evenemang, som hade med den folkliga kulturen att g\u00f6ra. P\u00e5 Skansen framf\u00f6rdes ber\u00e4ttelser p\u00e5 olika dialekter. S\u00e5ng, musik och dans av m\u00e4nniskor i olika folkdr\u00e4kter h\u00f6rde till de uppskattade inslagen. Skansen kom att bli en skandinavisk id\u00e9, som er\u00f6vrade v\u00e4rlden. Det framg\u00e5r klart av Sten Rentzogs digra skrift. 1800-talet var en tid med stora f\u00f6r\u00e4ndringar. Landsbygdens befolkning flyttade i stora m\u00e4ngder till st\u00e4derna. Artur Hazelius som ins\u00e5g det allvarliga i om allmogekulturens f\u00f6rem\u00e5l och konst skulle f\u00f6rsvinna, s\u00f6kte nu r\u00e4dda detta kulturarv innan det var f\u00f6r sent.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Kyrkb\u00e5tarna<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Artur Hazelius (1883-1901) var som sagt mannen bakom b\u00e5de Nordiska Museet och Skansen. Han var fr\u00e5n b\u00f6rjan spr\u00e5kforskare, som hade doktorerat p\u00e5 en avhandling om den fornnordiska Eddadikten Havamal 1860. Vid en fotvandring i Dalarna 1872 upplevde han den gamla bondekulturens snabba f\u00f6r\u00e4ndringar och ins\u00e5g, att man m\u00e5ste handla snabbt f\u00f6r att inte det v\u00e4rdefulla i den skulle g\u00e5 f\u00f6rlorat. Ett djupt intryck gjorde synen av kyrkb\u00e5tarna p\u00e5 Siljan 1872. \u00c5r 1874 avled Hazelius hustru Sofi. D\u00e4refter kom museiarbetet att helt dominera Artur Hazelius tillvaro. Hans energiska insamlingsarbete p\u00e5 sina resor gav honom namnet \u201dSveriges st\u00f6rsta tiggare\u201d.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong><br>Traditioner<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>\u00c5r 1893, tv\u00e5 \u00e5r efter Skansens invigning skulle Hazelius arrangera en v\u00e5rfest p\u00e5 Skansen. Men detta gick i st\u00f6pet p\u00e5 grund av ett v\u00e5ldsamt v\u00e5rregn ber\u00e4ttar Sten Rentzog. Festligheterna fick d\u00e4rf\u00f6r flyttas fram till den 6 juni \u2013 \u00e5rsdagen f\u00f6r Gustaf Wasas kungaval 1523! Denna h\u00e4ndelse fick stor betydelse. <\/p>\n\n\n\n<p>Detta datum blev sedan inarbetat \u00e4ven om ordet nationaldag blev officiellt f\u00f6rst 1983. En annan tradition som Artur Hazelius instiftade var firandet av ny\u00e5rsaftonen, d\u00e4r sk\u00e5despelaren Anders de Wahl l\u00e4ste Tennysons <em>Ny\u00e5rsklockorna<\/em> fr\u00e5n Renberget p\u00e5 Skansen. I dag samlas m\u00e5nga vid TV-apparaterna f\u00f6r att lyssna p\u00e5 diktl\u00e4sningen f\u00f6re tolvslaget p\u00e5 ny\u00e5rsafton.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Snabb spridning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Id\u00e9n att uppf\u00f6ra friluftsmuseer fick en snabb spridning jorden runt. I Sverige skapade den driftige museimannen Georg Karlin Kulturen i Lund men som genom sin stadsanknytning fick en annan utformning \u00e4n Skansen. Antalet friluftsmuseer kom med \u00e5ren att v\u00e4xa upp som svampar ur jorden. I dag l\u00e4r det finnas omkring ettusen friluftsmuseer bara i Sverige. Alla \u00e4r dock inte inriktade p\u00e5 allmogebyggnader. I Link\u00f6ping har man flyttat \u00e4ldre byggnader i stadsk\u00e4rnan till ett omr\u00e5de utanf\u00f6r staden och med dem uppf\u00f6rt en helt ny stad kallad \u201dGamla Link\u00f6ping\u201d. Mot detta reagerade m\u00e5nga museim\u00e4n, som ans\u00e5g att det vore b\u00e4ttre att bevara husen p\u00e5 ursprunglig plats. De som f\u00f6rsvarade dessa husflyttningar menade, att det vore b\u00e4ttre, att bevara husen p\u00e5 platsen. I mindre st\u00e4der d\u00e4r trycket p\u00e5 ny bebyggelse inte \u00e4r lika stark \u00e4r ett bevarande l\u00e4ttare \u00e4n i v\u00e4xande metropoler. Sj\u00e4lv minns jag fr\u00e5n min skoltid omkring 1950, att medel fr\u00e5n den \u00e5rliga Majkarnevalen i Link\u00f6ping gick till flyttning av hus i stan till Gamla Link\u00f6ping. Bland annat flyttades stadens \u00e4ldsta skolhus, d\u00e4r min mormor en g\u00e5ng l\u00e4rde sig l\u00e4sa! Nu kom det att leva vidare och undgick att f\u00f6rsvinna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Hallandsg\u00e5rden<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>En av m\u00e5nga som inspirerades av Artur Hazelius skapelse Skansen var fabrik\u00f6r Alfred Wallberg p\u00e5 Slottsm\u00f6llan. Han blev h\u00e4nf\u00f6rd av detta friluftsmuseum, att han besl\u00f6t att uppf\u00f6ra ett friluftsmuseum i Halmstad. Alfred Wallberg var en kraftfull man. Han bildade en kommitt\u00e9 f\u00f6r att utreda fr\u00e5gan om att skapa ett friluftsmuseum i stadens omgivningar. Mark fanns p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll, n\u00e4rmare best\u00e4mt p\u00e5 den m\u00e4ktiga grus\u00e5sen Galgberget. F\u00f6r tio kronor om \u00e5ret fick man hyra ett omr\u00e5de, som hette den Risbergska planteringen av staden. P\u00e5 kort tid lyckades kommitt\u00e9n samla ihop tjugofemtusen kronor till den blivande Hallandsg\u00e5rden. Nio byggnader uppf\u00f6rdes. Om dessa har Bj\u00f6rn Petersen skrivit i museets \u00e5rsbok Halland 1974. <\/p>\n\n\n\n<p>1943 kunde museet f\u00f6rv\u00e4rva Eldsberga hundra\u00e5riga skola, som dess snickare Albin Johansson kom att bo i under resten av sin levnad. I huset fanns skolsalen, d\u00e4r Hallarnas sk\u00e5despelarlag kom att uppf\u00f6ra den popul\u00e4ra pj\u00e4sen \u201dBarnen i Ruskaby skola\u201d under m\u00e5nga \u00e5r. N\u00e4r museichefen doktor Erik Salv\u00e9n gick i pension 1954 fick han spela elev, som utfr\u00e5gades av folkskoleinspekt\u00f6ren Alfred H\u00e4sselberg inf\u00f6r road publik.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"689\" src=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/on_horses_T001041_ki_1_2019-1024x689.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-433\" srcset=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/on_horses_T001041_ki_1_2019-1024x689.png 1024w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/on_horses_T001041_ki_1_2019-300x202.png 300w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/on_horses_T001041_ki_1_2019-768x516.png 768w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/on_horses_T001041_ki_1_2019.png 1200w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>Erik Salv\u00e9n till h\u00e4st p\u00e5 Hallandsg\u00e5rden omkring 1940. Foto: Bildstationen, Halmstad<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Invigning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Midsommaraftonen 1925 kunde s\u00e5 Hallandsg\u00e5rden invigas inf\u00f6r en publik av sjutusen personer. Halmstad var d\u00e5 \u00e4nnu en liten stad, men folk kom l\u00e5ngv\u00e4ga ifr\u00e5n. Det blev en h\u00f6gtidlig invigning med tal och musik i tidens anda. <\/p>\n\n\n\n<p>En halmstadsbo, som hade livlig kontakt med Artur Hazelius var den fornminnesintresserade kaptenen J. A. Lagergren, som Hazelius till och med lade bort titlarna med. Lagergren var en av grundarna till Hallands museif\u00f6rening och sj\u00e4lv en storsamlare. Hazelius bes\u00f6kte Halland fem g\u00e5nger f\u00f6r att g\u00f6ra ink\u00f6p. Det mest p\u00e5tagliga var den kringbyggda Oktorpsg\u00e5rden fr\u00e5n Sl\u00f6inge. Den k\u00f6pte Hazelius f\u00f6r femtusen kronor och fick den genom avtal med SJ gratis fraktad till Skansen! Hazelius k\u00f6pte ocks\u00e5 en samling sj\u00f6manspipor av kapten Lagergren, som dock \u00e5ngrade sig och fick k\u00f6pa tillbaka dem. Hazelius var en mycket v\u00e4nlig ink\u00f6pare. <br><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"693\" src=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kaffebjudning_T001009_ki_1_2019-1024x693.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-430\" srcset=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kaffebjudning_T001009_ki_1_2019-1024x693.png 1024w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kaffebjudning_T001009_ki_1_2019-300x203.png 300w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kaffebjudning_T001009_ki_1_2019-768x520.png 768w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kaffebjudning_T001009_ki_1_2019.png 1200w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>N\u00e4r kronprins Gustaf Adolf bes\u00f6kte Hallandsg\u00e5rden 1928 lades grunden till det nya Hallands museum, som stod f\u00e4rdigt fem \u00e5r senare. Foto: Bildstationen, Halmstad<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Trappor<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>N\u00e4r jag f\u00f6r en tid sedan skulle g\u00e5 upp till Hallandsg\u00e5rden p\u00e5 de branta trapporna, fick jag stanna och pusta ut. Liknande niv\u00e5skillnader l\u00f6ste man p\u00e5 Skansen redan 1897 genom en sp\u00e5rbunden vagn. Jag undrar om n\u00e5got liknande skulle kunna ordnas f\u00f6r \u00e4ldre personer och handikappade, som inte k\u00f6r bil upp p\u00e5 v\u00e4gen bakom Hallandsg\u00e5rden, d\u00e4r Krafsag\u00e5rden med kaf\u00e9et ligger. Ett alternativ vore n\u00e5gon slags minibuss som tog upp bes\u00f6kare vid speciella evenemang. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/krafsag2019_ki_1_2019-1024x683.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-431\" srcset=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/krafsag2019_ki_1_2019-1024x683.png 1024w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/krafsag2019_ki_1_2019-300x200.png 300w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/krafsag2019_ki_1_2019-768x512.png 768w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/krafsag2019_ki_1_2019-900x600.png 900w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/krafsag2019_ki_1_2019.png 1200w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption>Krafsag\u00e5rden fr\u00e5n Valinge som flyttades till Hallandsg\u00e5rden i Halmstad. Foto: Maths Jalhed<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><br><strong>Ett modernt inslag<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Det var under den nationalromantiska tids\u00e5ldern som friluftsmuseerna b\u00f6rjade v\u00e4xa fram, pr\u00e4glade av fosterl\u00e4ndsk anda. S\u00e5 sm\u00e5ningom har tiderna \u00e4ndrats och nya id\u00e9er har vuxit fram, inte minst vad evenemangen betr\u00e4ffar. Hasse Carlsson har f\u00f6r en tid sedan ber\u00e4ttat en rolig historia i Hallandsposten, n\u00e4r handbollsklubben Drott sommaren 1949 hade hyrt Hallandsg\u00e5rden f\u00f6r en sommarfest. Som orkester hade f\u00f6reningen lyckats engagera ingen mindre \u00e4n Simon Brehms kvintett, den spelade modern jazz, n\u00e5got som vissa bes\u00f6kare inte kunde acceptera. Museichefen doktor Erik Salv\u00e9n tillkallades f\u00f6r att s\u00e4tta stopp f\u00f6r detta \u201dofog\u201d. Emellertid lyckades man enas om en kompromiss. Det fick bli varannan modern dans och varannan gammal! En person \u2013 som var d\u00e4r \u2013 Gunnar \u201dLester\u201d Bj\u00f6rnfors- fick delta i en t\u00e4vling. Som pris fick han sjunga <em>Good Night Ir\u00e9ne<\/em> vid en scenshow. Det m\u00e5ste ha varit en upplevelse att f\u00e5 upptr\u00e4da med Big Simon, som senare kom att lansera Lill-Babs som s\u00e5ngerska.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Donationer<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>I b\u00f6rjan av \u00e5ret donerade Sk\u00f6ldska stiftelsen\/Gula villan 3,3 miljoner till Hallands museif\u00f6rening att anv\u00e4nda f\u00f6r fortsatt underh\u00e5ll av Hallandsg\u00e5rdens byggnader. Samma belopp har museif\u00f6reningen avsatt. Underh\u00e5ll av denna bebyggelse \u00e4r kostsam. Redan existerar en v\u00e5rdplan som Kulturmilj\u00f6 Halland utarbetat. Det g\u00e4ller sedan att levandeg\u00f6ra anl\u00e4ggningen p\u00e5 olika s\u00e4tt, vilket inte h\u00f6r till det l\u00e4ttaste. Hans Alfredsson var en g\u00e5ng chef f\u00f6r Skansen. S\u00e4kerligen finns det lokala beg\u00e5vningar och eldsj\u00e4lar som skulle kunna bidra till Hallandsg\u00e5rdens fortsatta popularitet och framtida kulturella utveckling.<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><strong>Text:<\/strong> Lennart Lundborg<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><strong>Foto:<\/strong>\u00a0Maths Jalhed och Bildstationen, Halmstad<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><em>Detta \u00e4r del 38 av serien Lennarts hus<\/em>.\u00a0<em>Artikeln \u00e4r publicerad i Kulturimperiet nr 1 2019.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dr\u00f6mmen om ett hall\u00e4ndskt Skansen resulterade i friluftsmuseet Hallandsg\u00e5rden p\u00e5 Galgberget i Halmstad. Inf\u00f6r en publik p\u00e5 7 000 personer invigdes denna begivenhet 1925. Var tid har sina trender och vurmen f\u00f6r att bevara \u00e4ldre tiders bebyggelse var stor f\u00f6r ett sekel sedan. Halmstad f\u00f6ljde i sedvanlig ordning k\u00e4nda exempel p\u00e5 hur man skulle g\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2019\/08\/20\/museum-i-fria-luften-skansen-och-hallandsmuseet\/\" class=\"read-more button-fancy -red\"><span class=\"btn-arrow\"><\/span><span class=\"twp-read-more text\">L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":427,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"footnotes":""},"categories":[45,44],"tags":[47,48,46],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/424"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=424"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/424\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":438,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/424\/revisions\/438"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/427"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=424"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=424"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=424"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}