Deprecated: Optional parameter $content declared before required parameter $code is implicitly treated as a required parameter in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php on line 327

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831
{"id":563,"date":"2020-05-20T13:59:27","date_gmt":"2020-05-20T11:59:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/?p=563"},"modified":"2020-06-05T20:59:39","modified_gmt":"2020-06-05T18:59:39","slug":"albert-camus-revisited-in-pandemic-times-eller-villkoren-for-solidaritet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2020\/05\/20\/albert-camus-revisited-in-pandemic-times-eller-villkoren-for-solidaritet\/","title":{"rendered":"Albert Camus revisited in pandemic times eller villkoren f\u00f6r solidaritet"},"content":{"rendered":"\n<p>Ingen hade kunnat f\u00f6rest\u00e4lla sig att vi skulle n\u00e5s av en verklighet, som f\u00e5r <em>La Peste<\/em> av Albert Camus, denna mycket intelligenta och i stora drag allegoriska id\u00e9roman att te sig som en verklighetsbeskrivning, som vi n\u00e4stan kan l\u00e4gga som ett kalkerpapper \u00f6ver v\u00e5r egen situation. Dock: ibland tv\u00e4rv\u00e4nder tiden och \u00e5stadkommer en brutal konfrontation med oss sj\u00e4lva. Man brukar s\u00e4ga, att en kris inneb\u00e4r ett kunskapsv\u00e4rde: vi f\u00e5r pl\u00f6tsligt syn p\u00e5 vilka vi \u00e4r och vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Detta f\u00f6rh\u00e5llande kan dock fresta till rationaliseringar: vi kan minnas, hur under HIV-epidemins dagar framtr\u00e4dde m\u00e4nniskor, som menade, att de f\u00e5tt en h\u00f6gre livskvalitet sedan de blivit underr\u00e4ttade om att de blivit HIV-seropositiva. &nbsp;F\u00f6r den klentrogne kan detta te sig som en mauvaise foi. S\u00e4kerligen finns \u00e4ven i den nuvarande situationen exempel p\u00e5 b\u00e5de rationaliseringar och mauvaise foi. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-color has-background has-very-light-gray-color has-very-dark-gray-background-color\"><strong>INL\u00c4ST VERSION AV TEXTEN:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-soundcloud wp-block-embed is-type-rich is-provider-soundcloud wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"2020:1 Albert Camus revisited in pandemic times eller villkoren f\u00f6r solidaritet by Kulturimperiet\" width=\"640\" height=\"400\" scrolling=\"no\" frameborder=\"no\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?visual=true&#038;url=https%3A%2F%2Fapi.soundcloud.com%2Ftracks%2F834539698&#038;show_artwork=true&#038;maxheight=960&#038;maxwidth=640\"><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Kriser \u00e4r s\u00e5lunda en\ntid f\u00f6r b\u00e5de insikt och galenskap. Detta sammanh\u00e4nger med att krisen \u00e4r ett\ntillst\u00e5nd, d\u00e5 tidens undermedvetna blottl\u00e4ggs. D\u00e5 m\u00e4nniskor skr\u00e4ms, aktiveras\nderas b\u00f6jelser f\u00f6r konspirationsteorier och allsk\u00f6ns vanf\u00f6rest\u00e4llningar. Detta\n\u00e4r en trend motsatt den som vi nyss talade om, kunskapsv\u00e4rdet. Det \u00e4r\nnaturligtvis relaterat till att konfrontationen med den egna tiden och situationen\n\u00e4r sm\u00e4rtsam, vilket frestar till allehanda flyktv\u00e4gar.&nbsp; <\/p>\n\n\n\n<p>Insikten \u00e4r dock av\nstor betydelse. S\u00e4llan har det s\u00e5 tydligt demonstrerats, att i realiteten\nm\u00e4nskligheten \u00e4r en och odelbar. Framf\u00f6r allt p\u00e5 det politiska planet har under\nflera decennier florerat uppfattningar av inneb\u00f6rden \u201dvar och en sin egen\nlyckas smed\u201d, som marknadsf\u00f6rts som en garanti f\u00f6r ett gott liv f\u00f6r den\nenskilde: idealet har varit den sj\u00e4lvh\u00e4vdande entrepren\u00f6ren med de starka\nnyporna. Kardinaldygderna har varit effektivitet, produktivitet och h\u00f6g\nmateriell konsumtionsf\u00f6rm\u00e5ga och m\u00e5let f\u00f6r samh\u00e4llsutvecklingen exponentiell\ntillv\u00e4xt. M\u00e4nniskor av blygare naturell har setts \u00f6ver axeln, och framf\u00f6r allt har\nden offentliga sektorn och dess verksamheter nedv\u00e4rderats. Detta f\u00e5r vi\ndagligen demonstrerat genom rapporterna om den mycket ofullkomliga beredskap\nsom sjukv\u00e5rden tvingas arbeta under i en tid, n\u00e4r v\u00e4lfyllda beredskapslager\nhade varit av n\u00f6den. Den nyliberala \u201djust -in-time- h\u00e5llningen\u201d misslyckas\n\u00f6mkligen i kristider. Till allt detta kommer de sv\u00e5ra samh\u00e4llsskador som krisen\n\u00e5stadkommer. \u00c5tskilliga \u00e4r de f\u00f6retagare som i dag f\u00e5r se sitt livsverk spolierat.\nI detta l\u00e4ge kan Keynes\u2019 ekonomiska doktriner komma till heders igen och staten,\nsom s\u00e5 l\u00e4nge f\u00f6raktats av h\u00f6geranarkistiska borgare, blir \u00e5ter r\u00e4ddaren i n\u00f6den.\n&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r under dessa f\u00f6rh\u00e5llanden inte f\u00f6rv\u00e5nande, att en stor 1900-talsklassiker som romanen <em>La peste<\/em> av Albert Camus v\u00e4ckt ett pl\u00f6tsligt och mycket stort intresse. Romanen s\u00e4gs vara sluts\u00e5ld i handeln och \u00e4r s\u00e4kerligen ocks\u00e5 om\u00f6jlig att just nu l\u00e5na p\u00e5 biblioteken. Media publicerar analyser av denna roman. Man kunde hoppas, att detta kan vara f\u00f6ljden av en uppt\u00e4ckt av litteraturens kunskapsv\u00e4rde, n\u00e5got som i b\u00e4sta fall kunde vara en f\u00f6ljd av den chockverkan som krisen \u00e5stadkommit. Litteraturen tillh\u00f6r n\u00e4mligen de delar av livet, som systematiskt nedv\u00e4rderats under m\u00e5nga \u00e5r. Litteraturen \u00e4r v\u00e5rt fr\u00e4msta forum f\u00f6r existentiella fr\u00e5gor, som i det andliga klimat, d\u00e4r vi befinner oss, har skjutits i bakgrunden och av m\u00e5nga betraktats som en betydelsel\u00f6s nullitet. Det kan d\u00e4rf\u00f6r finnas visst hopp om att krisen kan tvinga fram ett intresse f\u00f6r det existentiella, d.v.s. det enda, som egentligen betyder n\u00e5got, trots att det mestadels skyms av den distraktionernas m\u00e5ngfald, som dagligen omger oss. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>La peste<\/em> \u00e4r ett av de b\u00e4sta exemplen p\u00e5 litteratur, som gestaltar en s\u00e5dan verklighet, som vi k\u00e4nner i dag. Romanen har ingen given huvudperson utan den \u00e4r snarast en sorts kollektivroman, d\u00e4r den stora grupp som k\u00e4mpar mot den pestepidemi, som drabbat den algeriska staden Oran \u00e4r ett slags huvudperson.&nbsp; I svensk litteratur \u00e4r den n\u00e4rmaste motsvarigheten Eyvind Johnsons stora Krilonsvit som ber\u00e4ttar om en grupp sinsemellan olika m\u00e4nniskor som best\u00e4mmer sig f\u00f6r att bek\u00e4mpa tidens radikala onda i gestalt av de totalit\u00e4ra ideologierna och deras agenter. \u00c4ven i Camus\u2019 roman finns allegoriska inslag och man kan utm\u00e4rkt v\u00e4l l\u00e4sa den som en ber\u00e4ttelse om motst\u00e5ndsr\u00f6relsen i dess kamp mot tidens onda krafter. De olika gestalterna illustrerar f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och problem f\u00f6r m\u00e4nsklig solidaritet i kampen mot det onda. <\/p>\n\n\n\n<p>Sedan ett\nstort antal d\u00f6ende och d\u00f6da r\u00e5ttor spritt en pestmikrob i algeriska Oran,\nsmittas och d\u00f6r m\u00e4nniskor i exponentiell skala. Staden avsp\u00e4rras, och\nundantagstillst\u00e5nd proklameras. En organisation f\u00f6r smittbek\u00e4mpning finns\nsnabbt p\u00e5 plats, och den leds av l\u00e4kare och ett antal kommunala tj\u00e4nstem\u00e4n. Att\nl\u00e4mna staden \u00e4r inte till\u00e5tet. Med stor tydlighet visas hur stadsinv\u00e5narnas liv\ntas i besittning av den p\u00e5g\u00e5ende epidemien. De lever i en stor tristess, och\ndet finns varken utrymme f\u00f6r v\u00e4nskap eller k\u00e4rlek. Ett villkor f\u00f6r k\u00e4rlek \u00e4r,\natt man kan sk\u00f6nja en framtid, och i det p\u00e5g\u00e5ende tillst\u00e5ndet \u00e4r detta inte\nm\u00f6jligt. Det enda som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r det gemensamma \u00f6de, den sorg som de alla drabbats\nav. Man kan s\u00e4ga, att de inte valt sorgen utan att sorgen valt dem. N\u00e5got\nstorslaget vilar det inte \u00f6ver den fadda tr\u00e5kighet som pr\u00e4glar deras vardag. Men\ni fr\u00e5nvaron av passioner fylls det existentiella tomrummet av ett gemensamt\nprojekt: att bek\u00e4mpa det onda i form av farsoten. Egentligen \u00e4r ordet projekt\ninte s\u00e4rskilt tr\u00e4ffande: det f\u00f6ruts\u00e4tter en gemensam plan, och n\u00e5gon s\u00e5dan finns\nju inte, eftersom ingen har n\u00e5gon m\u00f6jlighet att v\u00e4lja. Deras handlingar \u00e4r\nsnarast en sorts responsivitet. Den mest framtr\u00e4dande akt\u00f6ren bland alla\nmotst\u00e5ndsk\u00e4mparna \u00e4r le docteur Rieux, en l\u00e4kare vid stadens sjukhus. Han \u00e4r\ninte anh\u00e4ngare av heroism, d\u00e4remot en of\u00f6rtr\u00f6ttlig k\u00e4mpe mot det onda. Han f\u00e5r\nofta uppmaningen att r\u00e4dda n\u00e5gons n\u00e4rmaste och svarar d\u00e5, att han kan bara\nutr\u00e4tta det triviala dagliga arbete som m\u00e5ste utf\u00f6ras. N\u00e4r man f\u00f6rebr\u00e5r honom\nhans k\u00e4nslokyla, svarar han att de svaga emotionella reaktionerna f\u00f6rklaras av\natt han s\u00e4llan f\u00e5r sova mera \u00e4n fyra timmar per dygn. Det visar sig dock, att\nhan besitter starka k\u00e4nslor, d\u00e5 han bevittnar ett barns ohyggliga d\u00f6dskamp i sv\u00e5ra\npl\u00e5gor. Han m\u00e5ste tillf\u00e4lligt l\u00e4mna scenen och fr\u00e4ser till en av medarbetarna,\nen katolsk pr\u00e4st, Paneloux, som tidigare predikat om syndastraff: \u201dden h\u00e4r \u00e4r i\nalla fall oskyldig\u201d. H\u00e4r initieras en livs\u00e5sk\u00e5dningsdiskussion med metafysiska\n\u00f6vertoner. Paneloux har i en predikan i epidemins b\u00f6rjan torgf\u00f6rt den kristna uppfattningen\natt farsoten \u00e4r pr\u00f6vning fr\u00e5n Gud i vilken agnarna skall skiljas fr\u00e5n vetet.\nSenare har pr\u00e4sten anslutit sig till dem som arbetar aktivt mot farsoten.\nDoktor Rieux \u00e4r h\u00e4r den som f\u00e5r framf\u00f6ra den passionerade Dostojevskijl\u00e4saren\nCamus\u2019 starka inv\u00e4ndningar i Ivan Karamazovs anda: ett enda oskyldigt barns\nlidande f\u00e5r mig att l\u00e4mna tillbaka intr\u00e4desbiljetten till skapelsen. Paneloux\nhar stora sv\u00e5righeter att f\u00f6rsvara sin kristna st\u00e5ndpunkt mot den teodic\u00e9diskussion\nsom Rieux h\u00e4r initierar. Han hamnar till sist i tanken att vi m\u00e5ste \u00e4lska \u00e4ven det\nvi inte kan f\u00f6rst\u00e5, n\u00e5got som Rieux kategoriskt avvisar. <\/p>\n\n\n\n<p>Rieux\nmenar ocks\u00e5, att den st\u00f6rsta risk som medborgarna l\u00f6per \u00e4r risken f\u00f6r\ntillv\u00e4njning till pesten. Detta kan bli en f\u00f6ljd av att det varken finns\nf\u00f6rflutet eller framtid, bara ett evigt nu. Tiden uppl\u00f6ser sig i ett stort\nantal \u00f6gonblick. M\u00e4nniskorna har inget annat val \u00e4n att leva i nuet, och det \u00e4r\ninte som ibland p\u00e5st\u00e5s efterstr\u00e4vansv\u00e4rt, utan leder till f\u00f6rlust av perspektiv,\natt de v\u00e4njer sig vid det onda och s\u00e5 sm\u00e5ningom ger upp kampen. En grundtanke\nhos Camus \u00e4r tillvarons absurditet, och att det \u00e4r m\u00e4nniskans uppgift att till varje\npris bek\u00e4mpa det absurda. Farsoten, som annullerar alla resultat \u00e4r kanske det\ntydligaste exemplet p\u00e5 det onda. Om m\u00e4nniskan slutar k\u00e4mpa mot detta, blir hon\nsj\u00e4lv en del av det, menar Rieux. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Vad som\n\u00e4r sl\u00e5ende i medborgarnas situation i den epidemirelaterade avsp\u00e4rrningens &nbsp;tid \u00e4r den f\u00f6rf\u00e4rande ensamhet de trots\ndet gemensamma \u00f6det \u00e4r underkastade.Var och en d\u00f6r f\u00f6r sig ensam, och d\u00f6endet\n\u00e4r avpersonaliserat,&nbsp;\nmaskinm\u00e4ssigt. Cottard, en man som f\u00f6rs\u00f6kt beg\u00e5 sj\u00e4lvmord strax innan,\nupplever i den nya situationen ett slags paradoxal gemenskap, i det att han\ninser, att han delar den stora ensamheten med alla andra, vilket inger honom\nett slags paradoxal vitalitet. I slutet av romanhandlingen, n\u00e4r staden \u00e5terg\u00e5r\ntill ett slags \u201dnormaltillst\u00e5nd\u201d faller han handl\u00f6st ner i en depression och\nbeg\u00e5r ett blodigt terrorattentat av det slag som vi p\u00e5 senare \u00e5r tvingats v\u00e4nja\noss vid. &nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Frestelsen\natt f\u00f6rs\u00f6ka fly det gemensamma \u00f6det \u00e4r naturligtvis stor, och n\u00e4r journalisten\nRambert, som tillf\u00e4lligt vistas i staden f\u00e5r en m\u00f6jlighet genom kontakt med\nn\u00e5gra smugglare, \u00e4r han ett \u00f6gonblick frestad att avvika f\u00f6r att f\u00f6rena sig med\nsin fru som befinner sig i en annan stad, meddelar Rieux, att han slutligen\nbest\u00e4mt sig f\u00f6r att stanna, d\u00e5 han k\u00e4nner det som en plikt att bek\u00e4mpa det onda,\nsvarar d\u00e5 Rieux: \u201d Jag skulle dock inte ha klandrat er f\u00f6r att ha s\u00f6kt lyckan\u201d.\n<\/p>\n\n\n\n<p>Rieux \u00e4r allts\u00e5 inte moralist, men desto h\u00e5rdare moraliska krav har kr\u00f6nik\u00f6ren Tarrou, som h\u00e4vdar tesen: vi \u00e4r alla skyldiga. Tarrou ber\u00e4ttar, att han redan som ung greps av en outh\u00e4rdlig upplevelse av skuld. Hans far var n\u00e4mligen allm\u00e4n \u00e5klagare och hade som s\u00e5dan uppgiften att avkunna d\u00f6dsdomar enkannerligen \u00f6ver de m\u00e5nga fattiga algerier och andra som inte fogat sig i statens krav. Den unge Tarrou valde d\u00e5 att flytta hemifr\u00e5n, eftersom han inte stod ut med att bo hos en far, som hade som yrke att g\u00e5 ondskans och d\u00f6dens \u00e4renden. Efter detta vidtog f\u00f6r Tarrou en evig revolt: han k\u00e4mpar i flera l\u00e4nders motst\u00e5ndsr\u00f6relser, eftersom han drabbats av insikten, att vi alla p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt \u00e4r medskyldiga till mord. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Tarrou inser, att han m\u00e5ste k\u00e4mpa mot det onda \u00e4ven i pestens gestalt. F\u00f6r detta kr\u00e4vs en evig vaksamhet. \u201dJag vet med s\u00e4kerhet &#8212; att var och en b\u00e4r den inom sig, pesten, eftersom ingen, nej, ingen i hela v\u00e4rlden \u00e4r oskadad av den, och att man m\u00e5ste bevaka sig sj\u00e4lv f\u00f6r att inte i ett \u00f6gonblick av distraktion f\u00f6rledas till att andas i ansiktet p\u00e5 n\u00e5gon annan och \u00f6verf\u00f6ra infektionen.\u201d \u201d- Sammanfattningsvis, sade Tarrou, det som intresserar mig \u00e4r helt enkelt att veta hur man blir ett helgon &#8211; Men ni tror inte p\u00e5 Gud.&nbsp; &#8211;&nbsp; Precis. Kan man vara ett helgon utan Gud, det \u00e4r det enda konkreta problem som jag k\u00e4nner idag.\u201d (\u00d6vers\u00e4ttning Claes-Magnus Hugoh) <\/p>\n\n\n\n<p>Vi kan utan\ntvivel k\u00e4nna igen doktor Rieux i de m\u00e5nga l\u00e4kare, sjuksk\u00f6terskor,\nundersk\u00f6terskor och \u00f6vriga sjukv\u00e5rdsanst\u00e4llda som nu under stor anstr\u00e4ngning\noch med personlig risk f\u00f6r den egna h\u00e4lsan arbetar f\u00f6r allas v\u00e5r r\u00e4ddning. Man\nkan ocks\u00e5 i hans gestalt se en statsepidemiolog Tegnell, \u00e4ven om det \u00e4r om\u00f6jligt\nf\u00f6r icke-specialister att avg\u00f6ra vem som har r\u00e4tt vad g\u00e4ller bek\u00e4mpning av\npandemin. Det d\u00f6ljer sig m\u00e5nga kognitiva fallgropar av statistisk eller annan\nart, s\u00e5 snart man f\u00f6rs\u00f6ker ta st\u00e4llning till bek\u00e4mpningsstrategin. S\u00e4kert \u00e4r\ndock, att problemet \u00e4r m\u00e5ngdimensionellt, d\u00e5 det rymmer m\u00e5nga aspekter av t.ex.\npsykologisk och ekonomisk art, som i v\u00e4rsta fall skulle kunna sl\u00e5 undan benen p\u00e5\nde epidemiologiska \u00e5tg\u00e4rderna. \u00c4ven om drakoniska s\u00e5dana skulle k\u00e4nnas\nmotiverade, \u00e4r det inte s\u00e4kert att de skulle fungera. En sak, som den nuvarande\npandemin synes visa \u00e4r hur otroligt komplicerat ett samh\u00e4lle \u00e4r: det \u00e4r i det\nn\u00e4rmaste om\u00f6jligt att f\u00f6rutse, vilka konsekvenser en \u00e5tg\u00e4rd kan t\u00e4nkas f\u00e5,\neftersom varje handling kan t\u00e4nkas utl\u00f6sa en kedja av h\u00e4ndelser. Detta g\u00f6r, att\nkonsekventialismen endast i begr\u00e4nsad omfattning kan s\u00e4gas vara\nhandlingsv\u00e4gledande, vilket g\u00f6r den problematisk eftersom den \u00e4r grundbult i etiska\nuppfattningar som utilitarismen. &nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Den oheroiska heroism som Rieux l\u00e4gger i dagen \u00e4r s\u00e5lunda b\u00e5de ett ideal och en verklighet i dagens pandemibek\u00e4mpning och v\u00e5r gemensamma situation. Men hur f\u00f6rh\u00e5ller det sig med fader Paneloux och hans religi\u00f6sa perspektiv?&nbsp; Det \u00e4r ganska v\u00e4lk\u00e4nt, att Sverige \u00e4r mycket sekulariserat, vilket man kan v\u00e4nta sig i vad som brukar beskrivas som \u201dv\u00e4rldens modernaste land\u201d. &nbsp;Sekulariseringen ber\u00f6r inte bara det i strikt mening religi\u00f6sa utan ocks\u00e5 det i vid mening existentiella. M\u00e5nga svenskar \u00e4r energiska och dugliga men st\u00e5r handfallna inf\u00f6r v\u00e4sentliga livsproblem. De skulle troligen kunna g\u00f6ra en insats i doktor Rieux\u2019 motst\u00e5ndsgrupp men inte ha n\u00e5got att s\u00e4ga Paneloux, Tarrou eller den suicidale Cottard. M\u00e5nga saknar helt enkelt ett spr\u00e5k f\u00f6r existensens fr\u00e5gor. De fr\u00e5gor som Tarrou st\u00e4ller h\u00f6r till dem som akutiseras i en kris som v\u00e5r: \u00e4r vi alla medskyldiga till v\u00e4rldens \u00f6de? Man b\u00f6r besinna, att begreppet skuld tillh\u00f6r de begrepp som utm\u00f6nstrats som alltf\u00f6r metafysiska. Men \u00e4nd\u00e5: skulle vi kunna p\u00e5st\u00e5, att fr\u00e5gan om huruvida beslutsfattarna har en skuld i det f\u00f6rh\u00e5llandet, att skyddsutrustning i tillr\u00e4cklig m\u00e4ngd f\u00f6r sjukv\u00e5rdsarbetarna saknas, \u00e4r en nonsensfr\u00e5ga? Skulle vi kunna p\u00e5st\u00e5, att p\u00e5st\u00e5endet, att vi alla \u00e4r medskyldiga till pandemins snabba spridning genom att underst\u00f6dja en politik som inte givit sjukv\u00e5rden tillr\u00e4ckliga resurser \u00e4r ett nonsensp\u00e5st\u00e5ende? Den common-sensemoral som dominerar i det svenska samh\u00e4llet, torde vara n\u00e5gon form av utilitarism, och begreppet skuld \u00e4r knappast ett utilitaristiskt begrepp, men \u00e4r det f\u00f6r den skull ett nonsensbegrepp? <\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5t vara,\natt begreppet skuld anv\u00e4nds inte bara i teologin utan ocks\u00e5 i juridiken, \u00e4ven om\nen i \u00e4ldre svensk debatt f\u00f6rekommande filosof som Axel H\u00e4gerstr\u00f6m menade, att\ntraditionell jurisprudens inneh\u00e5ller absurda superstiti\u00f6sa element.&nbsp; Till dessa r\u00e4knade han s\u00e4kerligen\nbegreppet skuld. <\/p>\n\n\n\n<p>I de\nprinciper som riksdagen fastlagt f\u00f6r sjukv\u00e5rdsetik ing\u00e5r den s.k.\nprioriteringsordningen och i den finns ett f\u00f6rbud mot att i patientprioritering\nv\u00e4ga in faktorer som \u00e5lder, k\u00f6n, etnicitet, samh\u00e4llsposition etc. Denna princip\n\u00e4r inte alls utilitaristisk utan snarare kantiansk: behandla varje m\u00e4nniska\ninte som medel utan som m\u00e5l i sig. \u00c4ven om denna princip \u00e4r tvingande, d\u00e5 den\nbaseras p\u00e5 riksdagsbeslut, \u00e4r det l\u00e4tt att se att den \u00e4r sv\u00e5r att till\u00e4mpa.\nBetr\u00e4ffande \u00e5lder avses med detta inte bara kronologisk utan biologisk \u00e5lder,\nd.v.s. var i livscykeln patienten befinner sig h\u00e4lsom\u00e4ssigt och s\u00e5lunda vilken\nprognos f\u00f6r \u00f6verlevnad hen kan t\u00e4nkas ha. Ett s\u00e5dant \u00e5ldersbegrepp \u00e4r\nkomplicerat och problematiskt, eftersom det skulle kunna m\u00f6jligg\u00f6ra en\nmanipulation av till\u00e4mpningen av m\u00e4nniskov\u00e4rdesprincipen. <\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5got som definitivt f\u00f6renar v\u00e5rt \u00f6de med de pestdrabbade i romanen \u00e4r den f\u00f6rf\u00e4rande ensamheten trots det gemensamma \u00f6det. Vi kan t.o.m. s\u00e4ga, att v\u00e5r ensamhet kanske \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre. V\u00e5rt \u00f6de \u00e4r en farsot som drabbat hela v\u00e4rlden, och hur skulle man kunna fly fr\u00e5n en s\u00e5dan? D\u00e4rvidlag liknar v\u00e5r situation i n\u00e5gon m\u00e5n vad som g\u00e4llde svenskarna under andra v\u00e4rldskrigets avsp\u00e4rrning: vart skulle de ta v\u00e4gen? &nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><strong>Text:<\/strong>&nbsp;Claes-Magnus Hugoh<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><em>Artikeln \u00e4r publicerad i Kulturimperiet nr 1 2020.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ingen hade kunnat f\u00f6rest\u00e4lla sig att vi skulle n\u00e5s av en verklighet, som f\u00e5r La Peste av Albert Camus, denna mycket intelligenta och i stora drag allegoriska id\u00e9roman att te sig som en verklighetsbeskrivning, som vi n\u00e4stan kan l\u00e4gga som ett kalkerpapper \u00f6ver v\u00e5r egen situation. Dock: ibland tv\u00e4rv\u00e4nder tiden och \u00e5stadkommer en brutal konfrontation <a href=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2020\/05\/20\/albert-camus-revisited-in-pandemic-times-eller-villkoren-for-solidaritet\/\" class=\"read-more button-fancy -red\"><span class=\"btn-arrow\"><\/span><span class=\"twp-read-more text\">L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":571,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"footnotes":""},"categories":[39],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/563"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=563"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/563\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":709,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/563\/revisions\/709"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/571"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=563"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=563"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}