Deprecated: Optional parameter $content declared before required parameter $code is implicitly treated as a required parameter in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php on line 327

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-content/plugins/yumpu-epaper-publishing/yumpu.php:327) in /customers/7/c/2/kulturimperiet.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831
{"id":781,"date":"2023-10-13T11:28:44","date_gmt":"2023-10-13T09:28:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/?p=781"},"modified":"2023-11-16T14:24:39","modified_gmt":"2023-11-16T13:24:39","slug":"att-osakra-en-kanon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2023\/10\/13\/att-osakra-en-kanon\/","title":{"rendered":"Att os\u00e4kra en kanon"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-very-light-gray-color has-very-dark-gray-background-color has-text-color has-background\"><strong>ST\u00c4MNINGSSKAPANDE MUSIK VID L\u00c4SNING AV DENNA TEXT:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-rich is-provider-spotify wp-block-embed-spotify wp-embed-aspect-21-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe title=\"Spotify Embed: Klart till drabbning\" style=\"border-radius: 12px\" width=\"100%\" height=\"152\" frameborder=\"0\" allowfullscreen allow=\"autoplay; clipboard-write; encrypted-media; fullscreen; picture-in-picture\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/open.spotify.com\/embed\/track\/1MzknNJ3iwPIq2nIbntsfj?si=537c7dd5157741cb&#038;utm_source=oembed\"><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<p>Konflikter \u00e4r centrala i alla draman och den klassiska politiska dramatiken som vi aldrig verkar tr\u00f6ttna p\u00e5 g\u00e4ller allt som oftast ett f\u00f6renklat antagonistiskt f\u00f6rh\u00e5llande mellan marknad och stat. Trots att v\u00e5r v\u00e4rld tycks uppvisa regnb\u00e5gens alla f\u00e4rger har v\u00e5rt t\u00e4nkande v\u00e4l s\u00e4llan varit mer svart-vitt. N\u00e4r Myndigheten f\u00f6r Kulturanalys 2021 sl\u00e4ppte sin rapport&nbsp;<em>S\u00e5 fri \u00e4r konsten&nbsp;<\/em>och baserat p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n dokument, tj\u00e4nstepersoner, konstn\u00e4rer och kulturskapare konstaterade att det inom det offentliga st\u00f6dsystemet f\u00f6r konstn\u00e4rliga aktiviteter f\u00f6rekommer kulturpolitisk styrning som kan p\u00e5verka den konstn\u00e4rliga friheten negativt, m\u00f6ttes den strax av reaktioner. Gustav Strandberg, Kim West och Josefine Wikstr\u00f6m f\u00f6rfattade 2022&nbsp;<em>Kritik av konstens frihet: En motrapport&nbsp;<\/em>och st\u00e4llde i den upp det f\u00f6ruts\u00e4gbara schackspelets motst\u00e5ndarsida med sina k\u00e4pph\u00e4star, n\u00e4mligen riskerna med nyliberalismen och den naiva id\u00e9n om den entrepren\u00f6riella konstn\u00e4rens f\u00f6rm\u00e5ga att bidra till ekonomisk tillv\u00e4xt. Nittonhundratalet ringde och ville ha tillbaka sina sp\u00f6ken.<\/p>\n\n\n\n<p>Grundl\u00e4ggande begrepp i b\u00e5da ovan n\u00e4mnda skrifter \u00e4r \u201darml\u00e4ngds avst\u00e5nd\u201d och \u201dkonstn\u00e4rlig frihet\u201d. Dessa kan vridas och v\u00e4ndas p\u00e5 en hel del. Principen om arml\u00e4ngds avst\u00e5nd \u00e4r \u00e5terkommande i svensk kulturpolitik och -debatt och inneb\u00e4r i korthet att politiska instanser inte ska p\u00e5verka, till exempel genom st\u00f6df\u00f6rdelningsincitament,&nbsp;<em>vad&nbsp;<\/em>konstn\u00e4rer baserar sin konst p\u00e5 eller&nbsp;<em>hur&nbsp;<\/em>de utformar den. Eftersom kulturst\u00f6d till konst till skillnad fr\u00e5n mycket annat offentligt st\u00f6d f\u00f6rdelas mellan uttalat konkurrerande akt\u00f6rer \u2013 bostadsbidrag, elst\u00f6d och nyf\u00f6retagarst\u00f6d delas ut p\u00e5 lite andra premisser \u2013 \u00e4r en st\u00e4ndig fr\u00e5ga i debatten vilka kriterier som avg\u00f6r vem som f\u00e5r eller inte f\u00e5r st\u00f6d, hur verksamheter och projektet rankas i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra och s\u00e5 vidare. \u00c4r det id\u00e9h\u00f6jden, projekt\u00e4garens meriter, aktivitetens syfte och m\u00e5l eller n\u00e5got annat som ska vara avg\u00f6rande? S\u00e5dant d\u00e4r finns m\u00e5nga vackra ord skrivna om i styrdokument och kulturplaner. N\u00e4r det sedan kommer till fr\u00e5gan om konstn\u00e4rlig frihet kan den problematiseras p\u00e5 alla uppt\u00e4nkliga vis i f\u00f6rh\u00e5llande till tanken om arml\u00e4ngds avst\u00e5nd. Strandberg, West och Wikstr\u00f6m g\u00f6r en ansats till det i det att de po\u00e4ngterar n\u00e4ringslivsperspektivets inskr\u00e4nkande effekt \u2013 samtidigt knyter de konstn\u00e4rliga produktionsprocessers v\u00e4rde v\u00e4l sn\u00e4vt till den sociala emancipation som de per definition t\u00e4nker sig att den genererar. Men bara den som levt under en sten kan f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver att det finns anledning att h\u00e5lla b\u00e5de politiska och kommersiella p\u00e5tryckningar borta fr\u00e5n i alla fall en del av kultursektorn.<\/p>\n\n\n\n<p>Filosofen Isaiah Berlin myntade begreppen negativ respektive positiv frihet, vilka kan vara behj\u00e4lpliga h\u00e4r. Negativ frihet, eller \u201dfrihet fr\u00e5n\u201d, \u00e4r att slippa restriktioner, tv\u00e5ng och f\u00f6rpliktelser fr\u00e5n omv\u00e4rlden. Positiv frihet, eller \u201dfrihet att\u201d, handlar om att ha tillg\u00e5ng till m\u00f6jligheter och medel f\u00f6r att kunna f\u00f6rverkliga det man \u00f6nskar. B\u00e5da tv\u00e5 kan ses som r\u00e4ttigheter, men den positiva friheten \u00e4r f\u00f6renad med kostnader ifall alla ska ha frihet att s\u00e4tta upp en teaterf\u00f6rest\u00e4llning, utveckla en grafikverkstad eller genomf\u00f6ra en konsertturn\u00e9. Vi kan s\u00e5ledes fr\u00e5ga oss i vilken grad konstn\u00e4rer ska vara fria fr\u00e5n politiska och kommersiella begr\u00e4nsningar och hinder&nbsp;<em>samt&nbsp;<\/em>i vilken omfattning insatser f\u00f6r s\u00e4rskilda m\u00e5l beh\u00f6vs f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla och f\u00f6rverkliga konstn\u00e4rers ambitioner. Offentlig finansiering av konst kan h\u00e4vdas tillgodose b\u00e5de negativ och positiv konstn\u00e4rlig frihet. Dels kan offentliga st\u00f6dformer s\u00e4kerst\u00e4lla att det finns konstn\u00e4rer som verkar utan risk f\u00f6r kommersiell likriktning och kortsiktiga vinstkrav, att det g\u00f6rs konst som kan vara excentrisk och obegriplig och som kanske f\u00e5r sitt v\u00e4rde f\u00f6rst efter konstn\u00e4rens d\u00f6d. Dels kan de riktas till str\u00f6mningar, traditioner och praktiker i samtiden som kr\u00e4ver s\u00e4rskild n\u00e4ring, investeringar och prioriterade satsningar f\u00f6r att de till exempel saknar institutionell f\u00f6rankring eller infrastrukturella resurser.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Konstn\u00e4rer har all m\u00f6jlighet i v\u00e4rlden att verka p\u00e5 en fri marknad, kroka arm med kapital och kunder och profitera b\u00e5de monet\u00e4rt och socialt p\u00e5 diverse produkter. Ingen drar n\u00e5gon lans f\u00f6r den friheten, eftersom den \u00e4r ohotad. N\u00e4r d\u00e4remot politiska f\u00f6rsamlingar kr\u00e4ver att professionell konstn\u00e4rlig verksamhet m\u00e5ste vara vinstdrivande f\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6rekomma \u00e4r det en inskr\u00e4nkning av den negativa friheten. Konstn\u00e4rlig frihet ligger till viss del i att slippa villkor p\u00e5 att marknadsanpassa sig som konstn\u00e4r och bli en ofrivillig entrepren\u00f6r \u2013 marknad och integritet g\u00e5r ju n\u00e4mligen inte riktigt ihop. Och det d\u00e4r med integritet \u00e4r v\u00e4rt att \u00e5terkomma till. Det som de facto \u00e4r ifr\u00e5gasatt \u00e4r det offentligas f\u00f6rm\u00e5ga att uppr\u00e4tth\u00e5lla utrymme f\u00f6r negativ frihet f\u00f6r konsten. Att det finns risker med marknadsorientering f\u00f6r konsten inneb\u00e4r inte att allt \u00e4r frid och fr\u00f6jd i myndighetsv\u00e4rlden. Det \u00e4r ju, tro det eller ej, m\u00f6jligt att h\u00e5lla tv\u00e5 tankar i huvudet samtidigt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"942\" height=\"602\" src=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/weird_canon_ship_coiny.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-818\" srcset=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/weird_canon_ship_coiny.jpg 942w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/weird_canon_ship_coiny-300x192.jpg 300w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/weird_canon_ship_coiny-768x491.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 942px) 100vw, 942px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Men var finns konstn\u00e4ren i ekvationen? \u00c4r konstn\u00e4rer bara offer f\u00f6r omst\u00e4ndigheterna, lydiga ja-s\u00e4gare och passiva mottagare av sk\u00e4nker fr\u00e5n ovan? Som l\u00f6sning p\u00e5 frihetsproblemet f\u00f6respr\u00e5kar Strandberg, West och Wikstr\u00f6m mer inflytande f\u00f6r upphovsmannaorganisationer \u00f6ver utseendet av ledam\u00f6ter i bidragsgivande och beslutsfattande institutioner och konstn\u00e4rligt sakkunniga som fattar besluten \u00f6ver offentlig finansiering av konstn\u00e4rliga verksamheter. Med andra ord ska konstn\u00e4rer utg\u00f6ra etablissemanget ist\u00e4llet f\u00f6r att vara en motpol. Det l\u00e5ter definitivt f\u00f6rf\u00f6riskt f\u00f6r oss konstn\u00e4rligt verksamma, men ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att syssla med kulturpolitik bakv\u00e4gen. I en samtid d\u00e4r symbiosen mellan politik och marknad skapat grogrund f\u00f6r en generation av estetiskt medvetna aktivistentrepren\u00f6rer med diverse former av dygdesignalering som bas i det personliga varum\u00e4rkesbyggandet \u00e4r den konstn\u00e4rliga kritiken mot den slappa devisen att allt \u00e4r politiskt totalt obsolet. Den blinda acceptansen, f\u00f6r att inte s\u00e4ga omfamningen, av det politiska inom konsten har gjort fr\u00e5gan om den formella politikens avst\u00e5nd helt irrelevant. Det ingen talar om \u00e4r konstn\u00e4rers m\u00f6jlighet till ideologiskt inflytande \u00f6ver varandra och konstn\u00e4rlig frihet som frihet fr\u00e5n andra konstn\u00e4rer \u2013 det vill s\u00e4ga inomkonstn\u00e4rlig integritet. Det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att r\u00f6ra sig i ett st\u00f6dsystem och i kulturlivet i stort om konstn\u00e4rer sj\u00e4lva kan fungera som gatekeepers \u00e5t varandra. Det slutar l\u00e4tt i att vi h\u00e5ller i varandras koppel. Fraktionerna bakom den kollegiala fasaden talar vi tyst om n\u00e4r det \u00e4r samordningsvinster som st\u00f6dgivarna vill \u00e5t. F\u00f6r \u00e4ven om alla ler i minglet finns mycket litet solidaritet och s\u00e4kerhet i kulturv\u00e4rlden \u2013 det \u00e4r talande att anslutning till A-kassan \u00f6kade dramatiskt i kultursektorn n\u00e4r covidkrisen slog till ist\u00e4llet f\u00f6r att vara en sj\u00e4lvklarhet redan innan. Konsten \u00e4r med andra ord inte en bransch som alla andra.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ist\u00e4llet f\u00f6r att ge n\u00e4ring och utrymme \u00e5t kufar och original som b\u00e5de f\u00f6r sitt eget och andras b\u00e4sta b\u00f6r f\u00e5 arbeta ost\u00f6rt pysslar intet ont anande tj\u00e4nstem\u00e4n och konsulenter med att besk\u00e4ftigt marknadifiera kultursektorn med n\u00e4tverkstr\u00e4ffar, matchmaking och administrationsworkshops som om konstn\u00e4rer inte kan skaffa v\u00e4nner och samarbetspartners, marknadsf\u00f6ra sig p\u00e5 sociala medier eller sk\u00f6ta sin ekonomi som vuxna m\u00e4nniskor. Detta medverkar naturligtvis till allt t\u00e4tare kontakter mellan konstn\u00e4rer, som d\u00e4rmed f\u00e5r sv\u00e5rt att h\u00e5lla arml\u00e4ngds avst\u00e5nd till varandra. Intressanta friktioner, konflikter och stridigheter som ger n\u00e4ring till konstn\u00e4rliga uttryck \u2013 f\u00f6r att inte tala om kritik \u2013 h\u00e5lls borta och tonas ner n\u00e4r konstn\u00e4rerna domesticeras av byr\u00e5krater som dukar upp med fiberirka frallor och kravm\u00e4rkt kaffe i maktens korridorer. Nu finns bara en sorts konst och eftersom alla \u00e4r v\u00e4nner ombeds vi aldrig sjunga \u201dWe shall overcome\u201d. Salig Lars Vilks kritiserade hur ett f\u00f6rlamande konsensus tycks r\u00e5da mellan kulturinstitutioner, konstn\u00e4rer och kulturmedia i landet d\u00e4r alla \u00e4r \u00f6verens och vissa mer \u00e4n andra. Kreativa konflikter kr\u00e4ver en viss distans. Och att konstn\u00e4rlig positionering bygger p\u00e5 olikt\u00e4nkande \u2013 \u00e5siktsm\u00e5ngfald \u2013 \u00e4r historiskt sett ingen nyhet. Med det sagt r\u00e5der inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ett allas krig mot alla, men inte heller ska vi str\u00e4va efter allas v\u00e4nskap med alla, vilket skulle inneb\u00e4ra total stiltje och en f\u00f6rlamande, anti-konstn\u00e4rlig tr\u00e5kighet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Men ifall det inte g\u00e4ller snaskigt skvaller om vem som \u00e4r barn till vem \u00e4r v\u00e4l s\u00e4llan konstn\u00e4rers inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r granskning. Det \u00e4r kanske ointressant f\u00f6r de flesta och konstv\u00e4rlden \u00e4r en mycket liten v\u00e4rld. Samtidigt st\u00e5r konst som kulturform h\u00f6gt p\u00e5 den politiska agendan. Det p\u00e5g\u00e5r ett f\u00e5f\u00e4ngt f\u00f6rs\u00f6k att fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll definiera en konstn\u00e4rlig kanon i Sverige, vilket aktualiserar fr\u00e5gan. Konsthistorikern Camille Paglia har avf\u00e4rdat det postmoderna f\u00f6rgivettagandet att konstn\u00e4rlig kanonisering utg\u00f6r en politisk handling och h\u00e4vdar att det \u00e4r konstn\u00e4rer som avg\u00f6r vilken konst som tillh\u00f6r kanon genom att i en efterkommande era erk\u00e4nna tidigare konstn\u00e4rers och konstverks drabbande inflytande \u00f6ver sitt eget skapande. Detta kan \u00e5stadkommas genom att motiv, scheman och tekniker \u00e5terupprepas och \u00e5teranv\u00e4nds i ny konst, att konstn\u00e4rer refererar och blinkar till avg\u00f6rande verk och stilar, att man f\u00f6rh\u00e5ller sig motvals till andra konstn\u00e4rsskap och att nya fixstj\u00e4rnor ers\u00e4tter gamla som helt enkelt v\u00e4ljs bort och gl\u00f6ms bort i den p\u00e5g\u00e5ende konstn\u00e4rliga evolutionen. B\u00e5de kyrklig och konstn\u00e4rlig kanonisering \u00e4r en skr\u00e5angel\u00e4genhet, men till skillnad fr\u00e5n p\u00e5vlig kanonisering som sker auktorit\u00e4rt uppifr\u00e5n och ner genom en beslutsakt, sker konstn\u00e4rlig kanonisering nerifr\u00e5n och upp genom estetiska akter. Det handlar allts\u00e5 i konstens fall inte om n\u00e5gra demokratiska processer d\u00e4r branschm\u00e4ssigt utsedda ledam\u00f6ter r\u00f6star om kanons utformning. H\u00e4r sl\u00e5ss konstn\u00e4r f\u00f6r konstn\u00e4r med konstn\u00e4rliga medel om vad som ska vara morgondagens klassiker. Och konstn\u00e4rer med ambitioner konkurrerar v\u00e4l om just det \u2013 framtiden. F\u00f6r handlar det bara om simpel \u00f6verlevnad och social utveckling h\u00e4r och nu \u00e4r det nog inte konst och det finns mer eller mindre effektiva s\u00e4tt att s\u00e4kra och os\u00e4kra den.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<p class=\"has-white-color has-black-background-color has-text-color has-background\"><strong>\u00c5SIKTSM\u00c5NGFALD<\/strong><br>\u00c5siktsm\u00e5ngfald (p\u00e5 engelska: \u201dviewpoint diversity\u201d) bygger p\u00e5 tanken om radikal pluralism, det vill s\u00e4ga att acceptera och verka f\u00f6r att olika ideologiska, religi\u00f6sa och p\u00e5 andra s\u00e4tt kulturella v\u00e4rlds- och livs\u00e5sk\u00e5dningar m\u00f6ts och ges utrymme parallellt. \u00c5siktsm\u00e5ngfald handlar om att erk\u00e4nna att alla m\u00e4nniskor styrs av dogman och att v\u00e5r moral, med socialpsykologen Jonathan Haidts ord, binder och f\u00f6rblindar oss s\u00e5 att vi bortser fr\u00e5n aspekter som andra l\u00e4gger m\u00e4rke till och v\u00e4rdes\u00e4tter. F\u00f6r att vi ska kunna se problem och m\u00f6jligheter bortom v\u00e5ra egna moraliska f\u00f6rdomar menar f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r \u00e5siktsm\u00e5ngfald att vi m\u00e5ste f\u00e5 olikt\u00e4nkande att frodas inom olika sf\u00e4rer. Genom att fr\u00e4mja yttrandrandefrihet och att aktivt undvika att odla en konsensuskultur \u2013 som ses som ett symptom f\u00f6r undertryckta \u00e5sikter i en grupp \u2013 menar anh\u00e4ngarna att \u00e5siktsm\u00e5ngfald kan uppn\u00e5s p\u00e5 till exempel arbetsplatser, skolor och i f\u00f6reningslivet.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-right\"><strong>Text:<\/strong>&nbsp;Hedvig Jalhed<br><strong>Bild:<\/strong> M\u00e5lning av Willem van de Velde och etsning av Jospeh Coiny (Rijksmuseum, Amsterdam)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-right\"><em>Artikeln \u00e4r publicerad i Kulturimperiet nr 1\u20132 2023<\/em>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ST\u00c4MNINGSSKAPANDE MUSIK VID L\u00c4SNING AV DENNA TEXT: Konflikter \u00e4r centrala i alla draman och den klassiska politiska dramatiken som vi aldrig verkar tr\u00f6ttna p\u00e5 g\u00e4ller allt som oftast ett f\u00f6renklat antagonistiskt f\u00f6rh\u00e5llande mellan marknad och stat. Trots att v\u00e5r v\u00e4rld tycks uppvisa regnb\u00e5gens alla f\u00e4rger har v\u00e5rt t\u00e4nkande v\u00e4l s\u00e4llan varit mer svart-vitt. N\u00e4r Myndigheten <a href=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2023\/10\/13\/att-osakra-en-kanon\/\" class=\"read-more button-fancy -red\"><span class=\"btn-arrow\"><\/span><span class=\"twp-read-more text\">L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":816,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"footnotes":""},"categories":[39],"tags":[100,57,81,55,99],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/781"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=781"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/781\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":917,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/781\/revisions\/917"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/816"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=781"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=781"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=781"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}