Charlotte Sikö Helin och Arne Sikö är engagerade i organisationen Vetenskap och Kultur och mixar kulturella och konstnärliga aktiviteter med ett brinnande intresse för vetenskap och forskning. Genom sina vetenskapskonserter och -caféer förmedlar de kunskap om allt mellan – och även bortom – himmel och jord.
STÄMNINGSSKAPANDE MUSIK VID LÄSNING AV DENNA TEXT:
Den kylslagna våren har just övergått i den första egentliga sommarmånaden när Kulturimperiet besöker Charlotte och Arne i deras mycket personliga och inbjudande hus, beläget en bit utanför halländska Slöinge. Här arbetas det en hel del och i många konstellationer kring olika delar och projekt med vetenskaplig anknytning, som sedan på varierade sätt når ut i samhället och på så vis skapar nyfikenhet, insikt och ökat intresse för detta område.
Kunskapsförmedlare
Charlotte växte upp med att bygga sina egna leksaker och har fortsatt att utveckla hantverk som en central del av sitt liv, vilket verkligen även återspeglas i alla de detaljer och annorlunda designmässiga inredningslösningar som återfinns i det tornförsedda huset, såväl interiört som exteriört.
Hon tänkte ursprungligen bli lärare i biologi och kemi, och kom att bli mer och mer inriktad på vetenskapshantverk parallellt med forskningsinformation. Någon frågade en gång i tiden Charlotte om det kanske skulle kunna vara hennes jobb att förklara vad andra gör. Kunde hon till exempel förmedla kunskap om forskning på partiklar vidare? Och så blev det också för hennes del.
”Man möter många människor som blir oroliga över att inte förstå”, berättar Charlotte, ”men det kan också vara så att en del blir oroliga över att ha fått svar eller så undviker de ämnet.”
Hemma på Tellus
Den vetenskapliga inriktningen har sedan för fullt handlat om astronomi, vilket tydligt satt sin prägel på Charlottes yrkesliv. Astronomin är också något som förenar henne och Arne i deras gärning kring utvecklingen av begreppet Vetenskap och Kultur, som påbörjades under det internationella astronomiåret 2009.
”Som lärare har jag alltid känt mig som en kulturarbetare”, säger Arne.
Han är i botten civilingenjör och teknisk fysiker, och har parallellt med lärarrollen skrivit flera uppskattade läroböcker och populära föredrag. Intresset för språk, historia, kultur och samhälle har också fungerat som en drivkraft för Arne.
”Vi lever i en spännande värld, som på ett vis fyller mig med den största lycka”, förklarar han. ”Vetenskapen är en process som hela tiden förändras. Ingen religion eller science fiction kan slå verkligheten. Därmed inte sagt att man inte ändå kan ha en form av tro eller religion – men det är något helt annat.”
Stjärnhimlen kan enligt Charlotte och Arne skapa en hemmahörighet som ger en stark religionsliknande upplevelse i den djupaste mening.
Att popularisera vetenskap
I Charlottes och Arnes tankestolar – ett par jättestora, inbjudande, blå fåtöljer invid den öppna spisen – kommer många nya idéer och projekt till världen. Arne står ofta för faktauppgifter.
”Arne har ett encyklopediskt minne”, menar Charlotte.
Hon är den som sedan hittar uttrycksmedlen för det mesta. Men många gånger kan rollfördelningen också vara vice versa.
Vi återvänder på nytt till verksamheten Vetenskap och Kultur, för att få mer klarhet i de aktiviteter som man har skapat genom årens lopp. Det hela började med att Charlotte ingick i en grupp som skulle utforma kul och intressanta vägar för att nå ut med astronomin. På grund av närheten till Onsala rymdobservatorium kunde man bland annat skapa det som kom att kallas Halland i universum.
”Vi är idag en förening som består av ett antal biologer, astronomer och fysiker. Vetenskap och Kultur har numera transformerats till det vi kallar science safari, där vi fått en fantastisk möjlighet att nå ut genom att få tillgång till världens kanske första mobila enhet med utrustning för experimentell naturvetenskap”, säger hon.
Gatuexperiment
Något som Vetenskap och Kultur arbetar med är något de kallar street science och trottoarastronomi. Vad är detta för något?
”Det innebär att man tar med sig experimenten ut och visar för en intresserad allmänhet”, svarar Charlotte. ”Man kan till exempel ägna sig åt solfläckar hela dagen, men det kan även handla om annat än astronomi; det kan beröra olika ämnen.”
De berättar att de en gång hade en föreställning där farmaceuter och apotekspersonal fanns med ute på gatan och lät folk få inblick och lära sig att göra piller och blanda medicin. Och så gör de så kallade vetenskapskonserter.
”Vetenskapskonserter är något som vi är ensamma om”, fortsätter hon. ”Där berättar ett kollektiv av musiker, humanister och fysiker något ur ett tvärvetenskapligt perspektiv med en röd tråd. I den här konsertformen kan till exempel en stråkkvartett och experiment ingå. Vi har dessutom, så här långt, genomfört cirka två hundra vetenskapscaféer med 130 olika forskare och experter från när och fjärran – men alltid svensktalande, för att ingen ska känna sig utanför i den dialog som vi försöker hålla. Nästa gång vi ses talar docent Birgitta Forsman om att alla kulturer inte är lika mycket värda.”
Charlotte och Arne berättar om att de använder sig av allt från musik till föremål som visualiserar deras budskap.
”Våra nyckelord är upptäckarglädje, att ständigt testa. Det är naturligtvis även en läggningsfråga utefter hur vi själva är funtade. Man sysslar med något man älskar och det passar så klart våra personligheter och våra intressen.”
Mot nya världar
Att vetenskap kan ingå i kulturbegreppet råder det ingen tvekan om enligt dem.
”Kultur är ju allt som människan gör, kultur är allt som människan gjort”, säger Charlotte.
De kommer in på en av portalgestalterna inom astronomin: William Herschel. Han var professionell musiker som började studera optik och kom att tillverka teleskop av för sin tid banbrytande storlek. Han utgör ett av många exempel på en kulturintresserad vetenskapsman – eller, varför inte, vetenskapsintresserad kulturarbetare.
”Av hans historia inspirerades vi till att göra en vetenskapskonsert i Cambridge 2009 som kallades Twinkle twinkle little Star. Teleskopet skapar ju ett möte med olika folk, det blir ett sätt att göra sig förstådd.”
Sanningen finns där ute
Kan man i någon mån kalla Vetenskap och Kultur för en intresse- eller lobbyorganisation, som jobbar med innovativa och okonventionella metoder? Har föreningen någon agenda eller mål, vad vill de uppnå?
”Vi försöker stimulera intressen”, förklarar Charlotte. ”Vi vill att fler ska välja praktiska yrken. Vi vill väcka handens intelligens och få politiker att få upp ögonen för och inte vara rädda för kunskap.”
Deras resonemang för tankarna till den mycket aktuella debatten om evidensbaserad politik och uppstarten för det partipolitiskt oberoende Nätverket för evidensbaserad policy, som hävdar att politiska beslut måste fattas på basis av evidens istället för populism eller ideologiskt motiverat tyckande. Det ligger helt enkelt i tiden.
Vi avslutar med att tala om kulturens roll lite kort. Varför är kulturens innehåll viktigt? Varför spelar innehållet roll? Varför göra en vetenskapskonsert när man kan göra en vanlig konsert?
”Det har bara blivit så här”, säger Charlotte, ”en slags kulturell mutation, en konstant upplevelse av traditioner som vi lever i och med.”
SOLFLÄCKAR
Solfläckar är områden där solens magnetfält gör att vissa delar av solens atmosfär, som är svalare än andra, uppfattas som mörkare. Fläckarna beror på att lokala magnetfält hindrar energiflödet inifrån solen att nå ytan just där, vilket gör det mörkare jämfört med övriga områden. Vid hög solaktivitet är det mycket solfläckar och dessa kan ibland förebåda solstormar, som i sin tur kan påverka jorden genom fenomen som norrsken, geomagnetiska stormar med mera. Solskådning är en populär hobby bland amatörastronomer och att räkna solfläckar är en gammal tradition.
Text och foto: Maths Jalhed
Artikeln är publicerad i Kulturimperiet nr 2 2015.